Navigeringsmeny

Nyheter 2020

Regional information

Nyheter 2020

Beredningen av Nylands gemensamma landsbygdsstrategi fortsätter (Nyland)

En lada i Lappträsk.Den här gången funderade man under temadagen om det finns glesbygd i Nyland och hur man kunde stärka dess livskraft. Under evenemanget som ordnades inom Pomovästs UMO-projekt funderade man på landsbygdens möjligheter med ledning av experter. Evenemangsseriens följande ämne är smarta byar och evenemanget hålls 10 mars.

 

Ansvariga för landsbygdsprogrammet vid NTM-centralen i Nyland, Maria Konsin-Palva, öppnade evenemanget genom att påminna hur viktigt det är att bestämma utvecklingspunkterna för följande programperiod. Eftersom anslagen minskar är det ännu viktigare än tidigare att fundera på vart man ska rikta finansieringen.

Programansvariga berättade att finansieringsramarna för CAP27-planen (landsbygdsplanen) ännu är öppna och beredningsprocessen på hälft. På grund av det här blir det en övergångsperiod mellan programperioderna. Regionala utvecklingsplaner bör vara klara i november.


Tiina Heikka.

"En människonära kommun"

Lappträsk har utvecklats som en människonära kommun sedan 2015, berättade Tiina Heikka (på bilden), kommundirektör och självutnämnd talare för landsbygden. Kommunen har kostnadsfritt överlåtit tomma lokaler åt invånare för att utveckla sina egna verksamheter. Arbetslöshetsgraden har minskat genom att sporra företag och arbetslösa. Man bevarar kollektivtrafiken genom att stöda anropstaxitjänster – taxin skjutsar kunder från sina hem till busshållplatser i Lappträsk.

 

 

 

 

Jari Aho.

 

 

Företagare Jari Aho (på bilden) från svets- och byggföretaget Aho berättade om hur det är att vara företagare på glesbygden. Han betonade betydelsen av beviljad finansiering från landsbygdsprogrammet:

 – Det uppmuntrar till arbete. Om en företagare bara använder sitt eget kapital och sina egna resurser, försenas projektet vanligtvis åtminstone med ett år.

 

 

Kommunal service i skärgårdsbyn Bromarv minskar i en sådan takt att de snart inte finns mer, förutspådde ordförande för byanämnden Henrik Huldin. Byns regionala samfund har börjat sköta saken själva! Marthaföreningen har låtit bygga hyreshus, anslutningar med optisk fiber byggs och upprätthålls med andelslag, biblioteksföreningen sköter biblioteket, byanämnden har ansvarat för restaureringen av gästhamnen och så vidare. Som tur använder även sommargästerna tjänsterna, konstaterar Huldin, och det hjälper att hålla igång byn med sina 459 invånare längre än förutspått – om 30 år syns den inte ens på kartan längre, uppskattar man i den preliminära Planen Nyland 2050 av Nylands förbund. Bybornas genomsnittsålder är 53 år. Det finns sammanlagt 20 barn under skolåldern i byn.

 

Men finns det kraft för att få folk att stanna kvar?

Antalet invånare på landsbygden varierar efter årstid och det har stor betydelse för de tjänster som erbjuds av kommunen. Man uppskattar att det finns närmare 1,5 miljoner fler invånare på landsbygden under sommarmånaderna än under vintern. 

Även arbete på distans ökar antalet invånare på landsbygden. Men landsbygdsområdena behöver också kraft för att få folk att stanna kvar, understryker forskare Hilkka Vihinen vid Naturresursinstitutet. För att landsbygden ska ha både kraft att locka till sig folk och få dem att stanna kvar, skulle det bland annat behövas hyresbostäder, snabba datatrafikförbindelser, digitala tjänster och infrastruktur för ekologisk biltrafik, såsom laddningsstationer för el- och biogasbilar. 

Konsultativ tjänsteman Christell Åström (JSM) öppnade konceptet för smart anpassning. Hon konstaterade att det är naturligt att folkmängden varierar. På många områden måste man minska på resurserna på grund av lägre födelsetal, men det är ändå möjligt att utveckla ett gott liv, betonade hon. Områdets livskraft påverkas inte bara av ekonomisk tillväxt eller ökad befolkning. Hon lyfte även fram att anpassningspolitiken måste beaktas i tillväxtpolitiken. 

 

Text och bilder: Memmi Ojantola