Fågeln bestämmer själv när och var den vill häcka - lagen skyddar (Nyland)

Boen hittas vanligen plötsligt, varför man ska reda ut eventuella fågelbon i byggnaderna i tid. Det är bra att veta att naturvårdslagen tryggar en permanent häckningsfrid åt vissa fåglar. Bild: Koltrasten häckar. CC BY-SA 3.0 och JJ Hansen, Wikimedia Commons

Mänskliga aktiviteter stör inte nämnvärt de urbana fåglarna och därför hittas deras bon också på konstiga platser. Exempelvis en koltrast kan bygga bo i en trädgård, ett avfallsskjul eller i en vedstapel. EU:s fågeldirektiv och de bestämmelser som införlivats i den nationella naturvårdslagen skyddar häckningstiden; det är förbjudet att avsiktligt skada eller störa fåglar, deras bon eller ägg. Även om det i lagen talas om avsiktligt störande är det också förbjudet att göra något som sannolikt är störande.   

- Men om man av misstag orsakar störningar då man rör sig i skogen bryter det inte mot lagen, förklarar juristen Anniina Kaikkonen.

Häckningsfriden inleds när boet byggs och upphör när ungarna flyttar ut. Även fågelarter som inte är fridlysta har häckningsfrid med stöd av lag.  

Utomstående anmäler ofta

Det är vanligt med anmälningar om fågelbon på sommaren då fasad- och takrenoveringarna kommer i gång. Nästan alltid går det så att grannarna har följt med situationen och märkt att fåglar börjat bygga bo, konstaterar Helsingfors stads naturskyddsansvarige Tuomas Lahti. Visst kan husägaren eller disponenten också göra en anmälan, men mer sällan.   

Den nya naturvårdslagen ger vissa fåglar rätt att behålla sitt bo även då det är tomt. En sådan häckningsfrid året runt gäller bland annat vissa rovfåglar och alla svalor; tornseglare, ladu-, hus- och backsvalor. Dessa fåglar bygger sitt bo under flera år och återkommer till det gång på gång. Husbolagen bör reda ut vilka alla som bor i byggnaden för att undvika överraskningar - tornseglarna häckar ofta i håligheter i takfoten, under fönsterbleck och i ventilationsrör på taken.

Enligt naturvårdslagen är det också förbjudet att hindra fågeln att nå boet. Om exempelvis en tornseglare har byggt bo i ett rör får man inte tillsluta röret med nät eller dylikt.

Tornsvalan flyger. CC BY-SA 4.0 Alexey Sokolov, Wikimedia Commons

Det krävs undantag för att röra vid boet

Ibland hittas fågelbon på bland annat obebyggda tomter när man börjar röja träd och sly. Det kan hända att fågeln bygger sitt bo mitt under byggskedet. Om boplatsen inte kan skyddas under byggskedet kan man ansöka om undantag från fridlysningsbestämmelsen av Egentliga Finlands NTM-central, tipsar Kaikkonen. Fågeldirektivet är mycket strikt, tillägger hon.   

Utöver NTM-centralerna försöker även kommunernas miljömyndigheter lösa situationerna.

Det kommer varje vecka in meddelanden om verksamhet som eventuellt stör häckningsfriden. Om gärningen uppfyller rekvisiten för brott, är NTM-centralen skyldig att be polisen undersöka saken. NTM-centralerna har dock fått prövningsrätt från fall till fall. Om gärningen anses vara mycket lindrig kan man låta bli att be om en polisundersökning. En medborgare som sett händelsen kan även göra anmälan.     

Om man förstör ett bo utan tillstånd, gör man sig skyldig till en handling i strid med naturvårdslagen.

- Ibland kan man bevilja lov för att flytta ett bo, men då är det oftast fråga om ett måsbo och det måste vara i det skedet att äggen inte ännu har kläckts. Undantagsvis har man fått flytta boet bara en kort sträcka, berättar Lahti.