Tillståndet i Sydvästra Finlands grundvatten är hotat (ELY-centralen i Egentliga Finland)
I Sydvästra Finland finns 288 klassificerade grundvattenområden, varav 43 har utsetts till riskområden. Sedan den förra bedömningen av tillståndet (2009) har det tillkommit nio riskområden. I Sydvästra Finland finns det dessutom fortfarande 29 grundvattenområden vars vattenkvalitet man inte har tillräcklig information om för att kunna bedöma områdets tillstånd eller risker, trots att det i området bedrivs verksamhet som hotar grundvattnets tillstånd. ELY-centralen i Egentliga Finland har uppdaterat klassificeringen av grundvattnens tillstånd inför planeringen av åtgärder för den andra vattenvårdsperioden 2016–2021. Klassificeringen av grundvattnen ingår i processen för att planera vattenvården i hela EU. Klassificeringen av ytvattnen färdigställs hösten 2013.
Hushållsvatten tas även från riskområden
Tack vare uppföljningen av grundvattnen har man fått mer information att basera klassificeringen på. Ett grundvattenområde utses till ett riskområde när det i vattnet finns skadliga ämnen från människors verksamhet och halterna av dessa ämne kan öka och hota grundvattnets tillstånd om inga skyddsåtgärder vidtas. Ett grundvattenområde kan också utses till ett riskområde baserat på vattentäkten eller någon annan verksamhet som påverkar grundvattennivån. Orsaken till att ett område har klassificerats som ett riskområde har främst varit hög kloridhalt på grund av halkbekämpning eller att man funnit bekämpningsmedel i grundvattnet. Dessutom har man hittat oljekolväten, höga nitrathalter, tungmetaller och lösningsmedel i grundvattnet. I en del av områdena har grundvattnet förorenats till följd av flera verksamheter.
Många av riskområdena används till vattenförsörjning. Om halterna av skadliga ämnen vid en vattentäkt har överskridit kvalitetskraven för hushållsvatten kan man ha varit tvungen att öka vattenberedningen eller ordna vattenförsörjningen på annat sätt. Vattenverken och hälsoskyddsmyndigheterna ansvarar för att vattnet som distribueras till konsumenterna alltid uppfyller kvalitetskraven för hushållsvatten.
Åtta grundvattenområden med dålig status
Grundvattnets tillstånd bedöms utifrån både kemisk och kvantitativ status. Helhetstillståndet bestäms alltid utifrån den sämsta av dessa. Klassificeringen av grundvattnens tillstånd baseras på de miljökvalitetsnormer för grundvatten som finns i vattenvårdsförordningens samt bedömningar av hur konstaterade halter påverkar miljön och vattenförsörjningen.
Den kvantitativa statusen är god i alla grundvattenområden i Sydvästra Finland. Däremot är det kemiska tillståndet dåligt i åtta grundvattenområden. Den dåliga kemiska statusen orsakas av bekämpningsmedel, lösningsmedel, tungmetaller och höga kloridhalter. I de flesta av dessa grundvattenområden har man varit tvungen att sluta med vattentäkt eller öka vattenberedningen, så att halten av det förorenande ämnet hamnar under gränsvärdena för hushållsvatten. Åtgärder ska planeras särskilt för dessa områden så att man uppnår ett gott grundvattentillstånd år 2021.
Skyddsplaner och ytterligare undersökningar för grundvattenområden
I Sydvästra Finland är 90 % av vattnet som vattentjänstverken distribuerar grundvatten eller konstgjort grundvatten. Därför är målet att bevara en god grundvattenkvalitet långt in i framtiden. Det förebyggande skyddet av grundvattnet är viktigt, eftersom det är besvärligt och dyrt att rena förorenat grundvatten.
De senaste åren har man förbättrat grundvattenskyddet och hanteringen av risker i samband med grundvattnet genom att främja utarbetandet av skyddsplaner för grundvattenområden. Skyddsplanerna används som handledning vid planläggning, myndighetstillsyn och behandling av tillståndsansökningar. I skyddsplanen utreds grundvattenförhållandena och riskerna i området samt ges rekommendationer för hur man ska hantera riskerna, förbättra uppföljningen och ha beredskap inför skador.
De senaste åren har kommunerna haft möjlighet att ansöka om understöd från miljöministeriet för att upprätta skyddsplaner eller uppdatera gamla skyddsplaner. I Sydvästra Finland beviljades i år understöd till Pargas och Björneborg städer samt Sagu, Virmo och Tövsala kommuner. Under den första planeringsperioden bestämdes att skyddsplaner skulle upprättas för 41 grundvattenområden, och i slutet av 2012 var 29 av dessa skyddsplaner redan färdiga. Hittills har det upprättats skyddsplaner för närmare 70 % av de viktiga grundvattenområdena i Egentliga Finland och Satakunta. Planer och uppdaterade planer behövs främst för riskområden och grundvattenområden vars tillstånd är dåligt. För att minimera hoten mot grundvattnen är det framöver mycket viktigt att se till att genomföra de skyddsåtgärder för grundvattnen som presenteras i skyddsplanerna. Man måste också ta större hänsyn till grundvattenområdena när markanvändningen planeras.
Uppgifterna om grundvattenområdena och grundvattnets strömningar är ofta otillräckliga och därför kan vattenskyddsåtgärderna i vissa områden vara bristfälliga. På grund av oprecisa uppgifter kan felaktigt avgränsade grundvattenområden begränsa markanvändningen i onödan i vissa områden och tvärtom kan gränserna vara otillräckliga för grundvattenskyddet i andra områden. De senaste åren har jord- och skogsbruksministeriet därför inriktat finansiering mot ytterligare undersökningar av grundvattenområdena och utifrån dessa undersökningar har gränserna för flertalet grundvattenområden kontrollerats. Undersökningarna är dock dyra och kan endast genomföras i liten utsträckning jämfört med behoven.
I Sydvästra Finland har man i samarbete med Geologiska forskningscentralen samt regionens kommuner och vattentjänstverk undersökt åsarnas uppbyggnad i Vittis 2012 och i år inleds samma undersökningar i Kankaanpää.
- Grundvattnens status och riskområden 2013 (pdf, 582 kt)
Mer information:
grundvattenexpert Maria Mäkinen, tfn 0295 022 913