Navigeringsmeny
Pressmeddelanden 2017

NTM-centralen har övervägt silornas skyddsvärden (Landskapen i Österbotten)

NTM-centralens uppfattning är att silorna har historiska värden, men inte arkitektoniska eller landskapsmässiga.

Silorna finns på det kulturmiljöområde av riksomfattande betydelse, som benäms Vasa strandparksområde med offentliga byggnader och Vasa Ångkvarn. Redan namnet avslöjar, att ända sedan tiden för Setterbergs stadsplan har strandparksområdet traditionellt varit reserverat för offentliga byggnader. Också stadens generalplan följer den här principen och som rättsverkande styr den detaljplaneringen av silorna.

I detaljplanförslaget är silorna betecknade som rivna och ersatta av en bostads-, affärs- och kontorsbyggnad, där boende är tillåtet upp till 85 % av hela våningsytan. Till den här lösningen har man kommit, trots att det i planbeskrivningen har konstaterats, att området har en offentlig karaktär och att boende inte är ett naturligt användningsändamål. Tomten är liten och våningsytan stor, vilket har lett till att det inte finns rum för en sådan gårdsplan, som borde finnas i samband med ett bostadshus.

I planen har man konstaterat att silorna har ett byggnadshistoriskt, historiskt och landskapsmässigt värde. Den här värderingen är tillräcklig för att skydda silorna i detaljplanen. Enligt markanvändnings- och bygglagen ska den byggda miljön värnas och särskilda värden i anslutning till den får inte förstöras.

Skyddsbestämmelserna bör å andra sidan vara skäliga för markägaren. Bestämmelsernas skälighet har undersökts med en konditionsgranskning och genom att uppskatta byggkostnaderna. Enligt konditionsgranskningen är det möjligt att iståndsätta silorna. Kostnadskalkylen ger vid handen att det inte blir så mycket dyrare att reparera silorna än att bygga nytt. I planen motiveras en rivning förutom av konditionsgranskningen och kostnadskalkylen, också av att silorna planeringsmässigt och med tanke på byggnadsplatstekniken är svåra att ändra till bostads- eller kontorsbruk. Silorna beviljades ändå bygglov för studentbostäder år 1999, vilket inte talar för att det är svårt.

Enligt de uppgifter som nu finns till hands delar inte NTM-centralen uppfattningen om att skydds-bestämmelserna skulle vara oskäliga för markägarna. Planens lösning borde således vara ett skydd av silorna både enligt konditionsgranskningen, kostnadskalkylen och värderingen. NTM-centralen har emellertid i utlåtandet över planutkastet ansett att värderingen inte till alla delar var lyckad.

Värderingen gjordes på uppdrag av två sakkunniga, vilket är en mycket begränsad grupp. Eftersom det inte är fråga om att värdera en byggnads tekniska kondition eller något värde som direkt kan mätas, är värderingen mer tillförlitlig om det är fler sakkunniga som deltar.

NTM-centralens uppfattning om silorna är den, att de har ett historiskt värde, men inte arkitektoniskt eller landskapsmässigt värde. Silor byggdes i Finland på många orter med samma metoder och utseendemässigt lika, vilket också ledde till en statlig urtyp för sädessilor.

Till en byggnads arkitektoniska värden hör också kriterier gällande stadsbyggnadskonstens och planläggningens historia. Silorna är klumpigt placerad på gatuområdet och Mariaparken i strid med Setterbergs stadsplan. Byggnadskroppens storlek är inte proportionell till strandlinjen utan industrianvändningen har uteslutande dikterat byggnadens massa. Silorna stänger tillträde till stranden sett från stadshållet och skalan i förhållande till miljön är förkrossande; både mänskan och miljön hamnar i fötterna på en mastodont.

Silornas betydelse som symbol eller identitet kan möjligtvis vara negativ, då man erinrar sig att silorna ursprungligen motarbetades av invånare och också av beslutsfattare. Ångkvarnens påtryckningar och hänvisningar till sysselsättningen fick stadens ledning att samtycka till att silorna byggdes på gatuområde. Ur planbeskrivningen framkommer att invånarna fortfarande upplever silorna som opassande, för stora och avvikande från miljön.

Tilläggsuppgifter:

  • Arkitekt Eva Sund-Knuuttila, NTM-centralen i Södra Österbotten, tfn 0295 027 943

Regional information