- Aktuellt
- Kungörelser och anmälningar
- Allmän anmälan om flyttning av fordon som lämnats på landsväg
- Planering av statens trafikleder - kungörelser
- De kungörelser, offentliga delgivningar och beslut inom ansvarsområdet för miljö och naturresurser som är riksomfattande eller omfattar flera regioner
- Jobba hos oss
- RSS-feed
- Evenemang och utbildningar
- Anbudsförfrågningar och projektutlysningar
- Pressmeddelanden
- Tiedotteet 2021
- Pressmeddelanden 2020
- Pressmeddelanden 2019
- Pressmeddelanden 2018
- Pressmeddelanden 2017
- Pressmeddelanden 2016
- Pressmeddelanden 2015
- Pressmeddelanden 2014
- Pressmeddelanden 2013
- Pressmeddelanden arkiv
- Beställ meddelanden
- Aktuellt
- Nyheter 2024
- Nyheter 2023
- Nyheter 2022
- Nyheter 2021
- Nyheter 2020
- Nyheter 2019
- Nyheter 2018
- Nyheter 2017
- Nyheter 2016
- Nyheter 2015
- Nyheter 2014
- Nyheter 2013
- Nyhetsbrev
- Kommunikation
Nyheter 2014
Välståndet i Nyland ökar - miljöolägenheterna en utmaning (NTM-centralen i Nyland)
Välståndet i Nyland har fördubblats under de senaste 50 åren, men det finns regionala skillnader. Mest har välståndet ökat inom huvudstadsregionen och i mellersta Nyland, medan Västra och Östra Nyland ligger efter.
I samarbete med NTM-centralen i Nyland undersökte Nylands förbund områdets välfärd via GPI, alltså indikatorn för verklig utveckling. Metoden mäter hållbar utveckling och beaktar förutom den ekonomiska tillväxten även faktorer som ansluter sig till miljö, inkomstskillnader och utbildning. Nyland består av 26 kommuner med sammanlagt 1,58 miljoner personer.
"Huvudstadsregionen har en betydelsefull påverkan på resultaten för hela landskapets del. På området förbrukas 70 % av hela den privata konsumtionen i Nyland och inkomstnivån är högre än i Västra och Östra Nyland", berättar Annika Kuusela, som gjort undersökningen för Nylands förbund.
GPI är en mera omfattande mätare än traditionella bnp
Fördelen med GPI-mätaren som använts i undersökningen i jämförelse med den mera använda bruttonationalprodukten är att man med hjälp av den kan bedöma den ekonomiska välfärdens hållbarhet. Mätt med bnp ser resultaten klart bättre ut än de som man fått med GPI.
Exempelvis har huvudstadsregions bnp femdubblats sedan 1960-talet, medan GPI endast fördubblats under samma tidsperiod. De positiva konsekvenserma av den ekonomiska tillväxten och den hållbara utvecklingen går alltså synbarligen inte hand i hand.
GPI mäter även den nytta som tjänster utanför marknaderna erbjuder; sådan service är utbildning och hemarbete. Värdet på hemarbete och föräldraskap har stigit speciellt kraftigt sedan 1960-talet. Även utbildningen på högre nivå har ökat välfärden.
Miljöolägenheter försämrar resultatet
Miljöolägenheter försämrar mest det nyländska välståndet och de har även mångdubblats under de senaste årtiondena. De största olägenheterna förorsakas av koldioxidutsläpp och att de icke förnybara naturresurserna slits. Övriga olägenheter är inkomstskillnader, höga bostadspriser, kostnader för arbetslöshet och arbetsresor.
I sin helhet är faktorerna som skapar välfärd i Nyland större än olägenheterna, vilket följaktligen lett till att välståndet huvudsakligen ökat.
"Ifall vi vill att välståndet ökar även i fortsättningen, ska uppmärksamhet riktas speciellt på miljöolägenheter och på att minska inkomstskillnaderna", sammanfattar Annika Kuusela.
Bekanta dig med publikationen (på finska)
- Publiceringsdatum
- 2014-06-05