Regional information

Nyheter 2022

Ändringar i lönegarantilagen fr.o.m. början av år 2023 – förbättrad ställning för de som blivit offer för arbetsrelaterat utnyttjande och i lönegarantimyndighetens verktygslåda

Lönegarantilagen har varit i kraft i 24 år och under denna tid har bara mindre ändringar gjorts: år 2006 stadgades om en egen särskild övre gräns för fordringar gällande arbetstidsbank och år 2021 höjdes lönegarantins maximibelopp till 19 000 euro. Brister i lönegarantilagens funktionsduglighet har dock upptäckts, och de åtgärdas med förändringarna som trädde i kraft från början av år 2023.

Tidsfristen på tre månader vad gäller ansökan om lönegaranti har i praktiken gjort att lönegarantin inte på ett tillräckligt sätt har tryggat arbetsrelaterade fordringar för offer för allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande. Också lönegarantimyndighetens medel för att reda ut oklara fordringar har upplevts vara bristfälliga, och lönegarantilagen har inte gjort det möjligt att meddela oegentligheter som observerats, till andra myndigheter. Dessutom har behandlingen av lönegarantiärenden efter tredskodom och efter förlikning som fastställts av domstol upplevts som oklara.  

Lagen om lönegaranti för sjömän har förändrats på motsvarande sätt i tillämpliga delar.

Skydd för offret för arbetsrelaterat utnyttjande förbättras

Tiden för ansökan om betalning enligt lönegarantin förlängs när det gäller offer för allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande. Målsättningen är att förbättra ställningen för de som blivit offer för arbetsrelaterat utnyttjande och förbättra möjligheten att enligt lönegarantin få sina obetalda fordringar som baserar sig på anställningsförhållandet.

Brottsoffret kan ansöka om fordringar under en längre ansökningstid än tidigare, om hens arbetsgivare eller dennes företrädare har dömts för

  • människohandel eller grov människohandel,
  • ocker eller grovt ocker, eller
  • diskriminering i arbetslivet eller ockerliknande diskriminering i arbetslivet.

Enligt lönegarantin kan fordringar som grundar sig på ett arbetsförhållande betalas, även om det inte skulle finnas en lagakraftvunnen brottdom i bakgrunden, om det allvarliga arbetsrelaterade utnyttjandet på ett annat sätt har hindrat möjligheten att i tid ansöka om fordringar som grundar sig på ett arbetsförhållande. Då kan det i arbetsgivarens verksamhet finnas drag som motsvarar de förenämnda brotten eller så kan arbetsgivarens verksamhet annars allvarligt jämföras med dessa brott.  

Fordringar ska ansökas om enligt lönegarantin under tre månader efter att brottdomen har vunnit laga kraft, och om dom inte finns, under 18 månader efter att anställningsförhållandet upphörde. I och med att det i lagen om lönegaranti för sjömän föreskrivs en längre ansökningstid behöver ansökningstiden i enlighet med lagen om lönegaranti för sjömän inte på motsvarande sätt förlängas.

Lönegarantimyndighetens rätt att få och lämna ut uppgifter utvidgas

För att påskynda lönegarantiprocessen har lönegarantimyndigheten i fortsättningen rätt att få mer omfattande uppgifter av de personer som representerar eller har representerat arbetsgivaren, huvudentreprenörer av en bygg- eller varvsarbetsplats samt av räkenskapsbyråer för arbetsgivaren. Dessutom effektiveras arbetsgivarens eller dess representants skyldighet att lämna uppgifter genom att ge lönegarantimyndigheten rätt att förelägga vite. Lönegarantimyndigheten har i fortsättningen också rätt att få de uppgifter som den behöver från Migrationsverket och kommuner.

För att hindra brottslighet och svart ekonomi har lönegarantimyndigheten i fortsättningen rätt att på eget initiativ i vissa situationer lämna ut uppgifter till vissa myndigheter. Dessa är polisen och andra förundersökningsmyndigheter, åklagare, centralen för utredning av penningtvätt, skatteförvaltningen och arbetarskyddsmyndigheten.

Tredskodom och förlikning görs klarare

I fråga om tredskodom finns det problem i lönegarantin, eftersom de baserar sig på arbetsgivarens passivitet och fordrans grund eller belopp inte har utretts i rätten. Det är också svårt att behandla förlikningar som är fastställda av domstolar enligt lönegarantin i situationer när den överenskomna utbetalningen består av ett helhetsbelopp. Hittills har det inte i lönegarantilagen stadgats särskilt angående dessa situationer.

I fortsättningen kan en fordran som baserar sig på tredskodom eller en förlikning som fastställts av domstol betalas enligt lönegarantin om lönegarantimyndigheten med stöd av någon annan utredning har kunnat försäkra sig om grunden för fordran och dess belopp. En annan utredning kan vara till exempel material som presenterats under rättegångsförfarandet eller utredningar som under lönegarantiförfarandet fåtts från parterna eller andra håll. För att fordringar som baserar sig på förlikning ska kunna betalas enligt lönegarantin förutsätts dessutom att lönegarantimyndigheten får en utredning över vilka fordringar som följer det anställningsförhållande som förlikningen grundar sig på.

Ytterligare information

Publiceringsdatum
2023-01-02