Pressmeddelanden 2013

Eutrofiering försvagar ytvattnens status i Nyland (ELY-centralen i Nyland)

Största delen av ytvattnen i Nyland har god, måttlig eller otillfredsställande status. Kustvattnen har dock mestadels otillfredsställande status. Ytvattnens status påverkas allra mest av den alltför stora närsaltstillförseln och den övergödning den leder till.  Detta framgår av förslaget till klassificering av åars, älvars, sjöars och kustvattens ekologiska status, som nyligen har färdigställts. Klassificeringen ger en översiktsbild av tillståndet i våra vatten. Jämfört med den tidigare klassificeringen från 2008 har det inte skett stora förändringar i ytvattnens tillstånd i Nyland.

I Nyland omfattar klassificeringen alla åar och älvar med ett tillrinningsområde på minst 40 km² och sjöar på minst 50 hektar. Också några mindre sjöar finns med i utredningen. Sammanlagt har 103 åar och älvar eller åavsnitt och älvavsnitt samt 177 sjöar eller delar av sjöar klassificerats. Av dessa hade 26 åar och älvar samt 16 sjöar inte tidigare klassificerats. Hela kustområdet har klassificerats.

För klassificeringen har ytvattnen först typindeltas utifrån deras naturliga egenskaper. Ju närmare naturtillstånd, desto bättre ekologiska status. Å andra sidan, ju mera belastning och påverkan av mänsklig verksamhet, desto svagare ekologiska status. "Till exempel representerar grunda sjöar med brunt vatten en annan typ än djupa sjöar med klart vatten.  Också av naturen näringsrika marker har beaktats", berättar överinspektör Sirpa Penttilä.

Kustvattnen mår illa

Nylands kust sträcker sig från Lovisa ända till norra sidan av Hangö udd. "Största delen av Nylands kustvatten har fortfarande otillfredsställande status, både i den inre skärgården och i havsbandet", säger biolog Mikaela Ahlman. " Vissa delar av den inre skärgården har klassificerats som dåliga, p g a ofta förekommande syrebrist både på bottnen och i vattenmassan ovanför. Situationen är bäst i väster, där Hangöudds västra inre skärgård och havsbandet är i måttligt tillstånd", fortsätter hon.

I ytterskärgården och havsbandet har statusen ändrats från måttlig till otillfredsställande på grund av att klassificeringskriterierna ändrats och nytt klassificeringsmaterial.

Eutrofi och total syrebrist försvagar sjöarnas tillstånd

Största delen av Nylands sjöar har god eller måttligt ekologisk status. Nylands största sjö Lojo sjö har fortfarande mestadels god status. Den näststörsta sjön Hiidenvesi har måttlig status. "Sjöar som har hög status, bl.a. Löyttyjärvi i Karkkila och Vahermanjärvi i Lojo ligger i huvudsak i tillrinningsområdenas källområden där belastningen och den mänskliga inverkan är liten", berättar överinspektör Jaana Marttila.

Enligt klassificeringen har 11 sjöar dålig status, t.ex. Salmijärvi i Vichtis, Savijärvi i Sibbo och Hepari i Kyrkslätt. Bosättningen samt jord- och skogsbruket belastar dem och det kan regelbundet förekomma syrebrist och blomningar av blågrönalger.  Utöver belastningen försvagar dammkonstruktioner statusen i flera sjöar. Med dammarna reglerar man vattennivån, men samtidigt förhindrar de fiskars och andra organismers vandring. T.ex. har man bedömt den ekologiska statusen hos sjön Seljänalanen i Raseborg endast som god i stället för hög på grund av dammen nedanför.

Belastade vattendrag

Största delen av åarna har måttlig status, ställvis finns det också åavsnitt som klassifierats otillfredsställande eller dåliga. Många av Nylands åar hör till lermarkstypen och de är av naturen eutrofa och grumliga. Åarna i östra och mellersta Nyland hör till största delen till den ekologiska klassen måttlig.  På grund av belastningen från åarnas tillrinningsområden har höga närsalts- och bakteriehalter ofta mätts i dem.

I västra Nyland, i Svartåns sjösystem, finns många åfåror som har god ekologisk status. Till klassen hög förs endast några få fåror, bl.a. Hämjoki i Lojo.  I några åfåror har den ekologiska klassen verkligen förändrats. Till exempel har Ingarskila ås ekologiska status förbättrats från måttlig till god främst tack vare att fiskbeståndets tillstånd har förbättrats.

Klassificeringssystemet har blivit noggrannare – vattnens status har förändrats mycket lite

Vid fastställandet av den ekologiska statusen har utnyttjats data om vattenkvaliteten samt om biologiska variabler, såsom vattnets växtplankton, bottendjuren, fiskarna, vattenvegetationen och kiselalgerna på stenarnas ytor. Också hydrologisk-morfologiska förändringar, bl.a. fördämningar, har beaktats i klassificeringen.  Det finns fem ekologiska klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. "Experterna har gjort ett stort arbete, bakom typindelningen och klassificeringen ligger en väldig massa data om ytvattnen", berättar Penttilä.

Den ekologiska klassificeringen har nu utarbetats för andra gången i Finland, mestadels på basis av data som samlades in 2006 – 2012. Den tidigare klassificering blev färdig 2008 och den utarbetades till största delen utifrån material som samlats in 2000 – 2007. Klassificeringen av ytvattnen är en del av den omfattande planeringen av vattenvården, som bygger på ramdirektivet för vatten och lagen om vattenvårdsförvaltningen. Klassificeringen fastställs i vattenförvaltningsplanen 2015.

Systemet för den ekologiska klassificeringen har utvecklats sedan den förra klassificeringen, varför man inte kan jämföra de nya resultaten direkt med de förra. I stort sett ser det dock ut som om det inte har skett stora förändringar i ytvattnens status jämfört med situationen i början av 2000-talet. De flesta förskjutningarna i klass beror på att klassificeringssystemet blivit noggrannare eller på att uppföljningsmaterialet är nytt och mera täckande. I den nu färdigställda klassificeringen har man kunnat utnyttja klart mera biologiskt material än tidigare, vilket till en del har påverkat klassificeringsresultaten.  Objekt vilkas ekologiska status verkligen har ändrats är få inom Nyland.

Klassificeringskarta: Ytvattnens ekologiska status 2013 i Nyland. (852 kt)

Stapeldiagram ytvattnens ekologiska status 2013 i Nyland.

Länk till den riksomfattande webbsidan, där man lagt en länk till karttjänsten.

Mer information:

• överinspektör Jaana Marttila, tfn 0295 021 431, fö[email protected] (sjöarna)
• biolog Mikaela Ahlman, tfn 0295 021 371, fö[email protected] (havsområdet)
• överinspektör Sirpa Penttilä, tfn 0295 021 446, fö[email protected] (åarna och älvarna)