Pressmeddelanden 2013

Vattnet, marken, luften - det som är värdefullt utsätts också för risker (ELY-centralen i Egentliga Finland)

I Egentliga Finland och Satakunta är miljöns tillstånd relativt gott. Det finns betydande miljövärden i anslutning till kulturarvet, den mångfaldiga naturen, kustområdena och skärgården samt jordbruksmarkerna. Dessa är samtidigt miljöriskområden, och för att regionen ska må bra på lång sikt är det avgörande med hållbart nyttjande och riskhantering beträffande områdena. Klimatförändringar och ökande trafik är de allmänna utvecklingsinriktningarna som är svårast att påverka i dessa områden. 

EU:s direktiv om miljöinformation förpliktigar medlemsländerna att informera medborgarna om miljöns tillstånd. I Finland har man valt internet som den främsta informationskanalen. Utöver miljöförvaltningens gemensamma tjänst miljo.fi, som nyligen förnyats, hittar man information om miljömålen och uppföljningsdata för sydvästra Finland via tjänsten Ympäristö Nyt på ymparisto.lounaispaikka.fi.

Vart fjärde år rapporterar Finlands miljöförvaltning till EU om miljöns tillstånd både på nationell och regional nivå. Finlands miljöcentral SYKE och de regionala ELY-centralerna publicerar alla sin rapport om miljöns tillstånd 2013 den 11 december.

Rapporterna finns på: ymparisto.fi/ymparistontila2013

Vattendragens tillstånd och antal - en utmaning

Största delen av belastningen på vattendragen i sydvästra Finland beror på diffus förorening från jordbruk och glesbebyggelse samt luftnedfall och naturlig avrinning. Man har åstadkommit mycket positivt inom vattenvården, men åtgärderna har inte varit tillräckligt snabba. Nederbörden under vintern bidrar också till ökad näringsbelastning i vattendragen. Vattnens tillstånd i regionen är sämre än i övriga Finland. De ökade nederbördsmängderna har även synliggjort översvämningsriskerna framför allt i Kumo älvs och Karvianjokis avrinningsområden och i Saloregionen. Man fortsätter med aktiv beredskap och beaktande av översvämningsrisker i planläggningen.

Det nya miljöledningssystemet inom jordbruket samt innehållet i och verkställandet av nitratförordningen kommer att ha stor inverkan på resultatet av vattenskyddet de kommande åren. Med de åtgärder som redan vidtagits, exempelvis matarledningsprojekten och utvecklingen av vattenskyddsåtgärder inom jordbruket, har man skapat förutsättningar för att minska belastningen på Östersjön och insjöarna. Ett av våra prioriteringsområden är även fortsättningsvis att förbättra tillståndet i Skärgårdshavet och värna om tillståndet i Bottenhavet.

Livsmedelskedjan som miljöpåverkare

Jordbrukets produktion är kopplad till miljöfrågor på många sätt; utöver näringsurlakningen påverkas miljön också av transporter och förädlingsverksamhet. ELY-centralen i Egentliga Finland satsar mycket på att utveckla livsmedelskedjan. Närproducerade och ekologiska livsmedel är trender på frammarsch. Man har redan lyckats öka andelen närproducerad mat bl.a. i offentliga upphandlingar av livsmedel. Den ekologiska produktionen ökar stadigt, även om den proportionellt sett inte har stigit lika kraftigt i Egentliga Finland som i många andra regioner i Finland.

Utsläppen från industrin och trafiken

Den största källan till koldioxidutsläpp är användningen av fossila bränslen i energiproduktionen. Man har ännu inte lyckats minska koldioxidutsläppen från industrin, även om användningen av förnybara energikällor har ökat framför allt hos de mindre energiproduktionsanläggningarna. Koldioxidutsläppen från vägtrafiken följer utvecklingen av trafikmängden. Därför har koldioxidutsläppen från trafiken minskat de senaste åren i synnerhet till följd av den ekonomiska tillbakagången som påverkat godstrafiken.

Det mesta av den sura belastningen kommer från källor utanför Finland och den överskrider fortfarande den kritiska belastningsgränsen i känsliga vattendrag och i marken. Utsläppen av svaveldioxid och kväveoxid har minskat tack vare de åtgärder för att minska utsläppen och de processförändringar som genomförts av regionens stora industrianläggningar och kraftverk, liksom det faktum att dessa delvis har ersatt fossila bränslen med biobränslen.

Den splittrade samhällsstrukturen

Samhällsstrukturen i de största stadsregionerna har fortsatt att splittras. I områden som beräkningsmässigt har en befolkningstäthet som förutsätter kollektivtrafik (minst 20 inv./ha), har invånarantalet på 2000-talet minskat till klart under hälften av regionens befolkning i Björneborg, Raumo och Salo stadsregioner Detta gör det till en ännu större utmaning att ordna kollektivtrafik. Det är endast i Åbo som denna andel av invånarantalet inte har sjunkit de senaste åren; den rentav ökade under 2011.

Markägare intresserade av att skydda skogsnaturen

METSO – handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland, skyddar skogsnaturobjekt med ett varierande artbestånd som är viktiga för skogarnas mångfald. Programmet, som är frivilligt för markägarna, har blivit allt populärare. Före utgången av 2012 hade man totalt skyddat närmare 5 000 hektar. Omkring 60 % av arealen är skyddad med hjälp av tidsbestämda avtal om miljöstöd. Många av avtalen löper ut de närmaste åren, och om dessa inte förnyas blir det svårt att uppnå målen med programmet.

Många pågående vindkraftsprojekt 

Intresset för att utveckla och utöka vindkraftsbranschen växer. I den etapplandskapsplan för vindkraft som håller på att beredas anvisas de områden som bäst lämpar sig för vindkraftsproduktion. I Egentliga Finland har man anvisat 20 potentiella vindkraftsområden som lämpar sig för parker med över tio vindmöllor och 13 områden för mindre parker. Dessa områden gör det möjligt att bygga närmare 400 vindkraftverk. I Satakunta håller man på att anvisa 17 landskapsmässigt värdefulla produktionsområden med 8–10 vindkraftverk. Man beräknar att de planerade kraftverken i sydvästra Finland skulle kunna producera mer än sex terawattimmar (TWh) el per år.

Vår utmaning: att följa dem fem stigarna för hållbar utveckling

Utkastet till sydvästra Finlands nya miljöprogram innehåller fem utvecklingsstigar fram till 2030 och konkreta prioriteringsområden för 2014–2020. Följande utvecklingsstigar har fastställts genom ett brett regionalt samarbete:

• Hållbara val nu
• Naturen och kulturmiljön för bättre hälsa 
• Närvattnen i gott skick
• Mattallriken som miljöpåverkare
• Ekoeffektiv energi - regionens styrka

Under 2014 kommer vi att utmana alla små och stora aktörer som påverkar vår region att skapa lösningar och göra val som är förenliga med hållbar utveckling samt att utveckla nya samarbeten bl.a. för att öka resurseffektiviteten.

Mer information:

• miljömål som en del av ELY-centralens verksamhet: överdirektör Risto Timonen, tfn 0295 022 952
• samhällsstruktur och vindkraft: Anna-Leena Seppälä, tfn 0295 022 942
• ytvattnens ekologiska status och klassificering: Asko Sydänoja, tfn 0295 022 949
• grundvattnets status och riskområden: Maria Mäkinen, tfn 0295 022 913
• utsläpp och belastning via luften: Eljas Hietamäki, tfn 0295 022 866
• METSO-handlingsplanen: Leena Lehtomäki, tfn 0295 022 894
• miljöprogram: Merja Haliseva-Soila, tfn 0295 022 863

Alla utsikten finns på adressen: www.miljo.fi/miljonstillstand2013
www.ymparisto.fi/ymparistontila2013 (på finska)