Isproppar kan orsaka översvämningsproblem särskilt i Kyro älv (Landskapen i Österbotten)

17.4.2018 kl. 17:45

I Kyro älv i Storkyro uppstod under måndagen en liten ispropp som under tisdagen rörde sig nedströms och  kan orsaka översvämningsskador. I nedre loppet av älven har isproppar ofta brukat bildas i Merikart, Golkas, Skatila och Vassor. Andra platser där problem kan förekomma i Kyro älv är Ilmajokiområdet samt den vattenfattiga fåran i Seinäjoki, dit det under de närmaste dagarna kommer att strömma exceptionellt mycket vatten.

Utöver Kyro älv kan översvämningsproblem förekomma även i andra vattendrag, t.ex. i Toby–Laihela å kan byggnader hotas av flödesvatten under de närmaste dagarna och kring Kuortaneenjärvi mot slutet av veckan. Vägar kan också vara av. Hur översvämningsläget framskrider beror dock på hur väderleksförhållandena utvecklas.

Kyro älvs flödestopp i Ilmajoki och Seinäjoki infaller enligt Översvämningscentrets prognoser sannolikt tidigast under torsdagen. På grund av detta börjar NTM-centralen i Södra Österbotten ta in vatten i de konstgjorda sjöarna Pitkämö, Kalajärvi och Kyrkösjärvi delvis redan under tisdagen. För att få största möjliga nytta av magasineringskapaciteten i de konstgjorda sjöarna, måste man beakta hur vattnet dröjer mellan flödesområdena och de konstgjorda sjöarna, då man avgör tidpunkten för när sjöarna tas i bruk. I Lappo å skärs flödestoppen i Lappo och Kauhava genom att man börja fylla de konstgjorda sjöarna Hirvijärvi och Varpula samt de reglerade sjöarna i Nurmonjokis källflöden. I de konstgjorda sjöarna i Kyro älv ryms ca 50 milj. m³ och i Lappo å ca 90 milj. m³ vatten. Utöver regleringen av vattendragen strävar man efter att underlätta flödesläget i Kyro älv och Lappo å genom att stanna pumpverken vid invallningsområdena. Om vattenståndet trots detta når den nivå som uppges i tillståndsbesluten, måste flödesvatten ledas ut på invallningsområdena.

Flödesläget på NTM-centralen i Södra Österbottens område följs upp på många sätt. Utöver observationer från sakkunniga och från lokala invånare utnyttjas i år många slags kameror. Fasta kameror följer upp vattenståndet särskilt i de konstgjorda sjöarna och vid andra kritiska platser, såsom Nikkola mätstation i Ilmajoki. Viltkameror har placerats ut för att följa upp hur läget utvecklas vid platser där det förekommer isproppar och vid flödeströsklar längs invallningsområdena. Under tisdagen kommer en sakkunnig från Finlands miljöcentral att delta i uppföljningen med en fjärrstyrd drönare. Syftet är att utnyttja drönaren bl.a. vid isproppar.

Tilläggsuppgifter:

• Ledande vattenhushållningsexpert Katja Haukilehto, tfn 0295 027 794
• Gruppchef Tommi Mäki, tfn 0295 027 882
• Gruppchef Kim Klemola, tfn 0295 027 829
• Vattenresurschef Liisa Maria Rautio, tfn 0295 027 919