Beaktande av dagvatten i generalplaner (Landskapen i Österbotten)

Då klimatet blir varmare kommer nederbörden att öka i framtiden och samtidigt ökar ytvattenavrinningen i byggda miljöer. De nuvarande dagvattennäten har inte kapacitet att leda allt större vattenmängder. Att planmässigt beakta dagvattnen i ett tidigt skede då markanvändningen planeras gör det möjligt att styra den ökande vattenmängden.

I ett lärdomsprov för högre YH-examen vid Lapplands yrkeshögskola granskades fem generalplaner i österbottniska kommuner för att se hur dagvattnen hade beaktats i planerna. Uppdragsgivare för arbetet var Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten.

I de generalplaner som granskades beaktades inte hanteringen av dagvatten som helhet i tillräcklig omfattning. Man kan konstatera att dagvattnen inte har beaktats i enlighet med bestämmelserna för dagvatten i markanvändnings- och bygglagen. I lagen förutsätts att dagvattnen hanteras med naturliga metoder, fördröjs och infiltreras på den plats där vattnet ansamlas. Att hantera dagvattnen med naturliga metoder fordrar utrymme och därför är det viktigt att beakta utrymmesbehovet redan då generalplanen utarbetas. Då är det lättare att göra specifikare planering i detaljplanen, som är det mera detaljerade planeringsskedet.      

Dagvattenplanering skapar en fungerande och trivsam livsmiljö

Genom att planera hanteringen av dagvatten dränerar man tätorter, förebygger dagvattenöversvämningar och skyddar grund- och ytvatten. Planeringen kan genomföras genom att utarbeta en dagvattenstrategi som gäller hela kommunen. I strategin presenteras åtgärder och visioner för att hantera dagvatten samt förankrar myndigheter och aktörer vid att genomföra åtgärderna. Som bakgrundsutredning till generalplanen vore det bra att utarbeta en avrinningsområdesvis plan som beskriver mängden dagvatten, flödesrutter och rutter där dagvattenöversvämningar bildas samt föreslår åtgärder för hur hanteringen av dagvatten kan genomföras. På basis av utredningen reserveras på plankartan områden för rutter där dagvattenöversvämningar bildas samt för avrinningsområdesvisa fördröjnings- och infiltreringsområden och hanteringsområden.    

Genom att minimera belagda ytor, fördröja och kvarhålla dagvatten i sänkor, fördröjningsbassänger och regnträdgårdar samt hantera dagvatten i våtmarker kan man jämna ut flödestopparna, minska ytavrinningen, påverka grundvattenbalansen positivt, rengöra dagvatten, förbättra mikroklimatet och anpassa sig till klimatförändringen.

Bättre dagvattenhantering i framtiden 

Dagvattenmängden och problemen som dagvattnen orsakar har ökat snabbt och det är en utmaning att reagera på dem i byggda miljöer. Utöver det traditionella rörsystemet fordras nya typer av lösningar. Det är ännu tämligen kort tid sedan lagstiftningen som berör dagvatten förnyades och det tar tid att beakta i planeringen av markanvändning. Generalplaneprocesserna tar ofta flera år och att köra in ny lagstiftning tar tid. Nya verksamhetssätt fordrar nya tankesätt, vilket säkert också stämmer när det gäller dagvattenhantering. Dagvattnen har tidigare varit en del av de traditionella vattentjänsterna, där vattnet har letts i rör under marken, "ur syn, ur sinne". I framtiden bör dagvattnen vara en synlig del av  samhällsstrukturen och skapa en hälsosam och trivsam miljö. Att öka samarbetet mellan olika dagvattenaktörer liksom att öka kunnandet när det gäller såväl planering som genomförande har en positiv effekt på hur dagvatten kan utnyttjas i framtiden.  

Läs mer om lärdomsprovet

Mer information:

Anu Schulte-Tigges, tfn 050 3811559,
[email protected]