Under sommaren karteras förekomsten av europeisk bäver längs Lappfjärds å (Landskapen i Österbotten)
I sommar kommer sommarpraktikanter att röra sig i den europeiska bäverns hemtrakter, då de tar sig ut i terrängen för att kartlägga bäverbeståndet. Syftet med karteringen är att samla information om bäverns förekomst och konsekvenser i ådalen. Målet är att finna medel för att minska de skador som bävrarna orsakar samt öka informationsutbytet mellan olika aktörer.
I Lappfjärds ås avrinningsområde lever den europeiska bävern som hör till de ursprungliga däggdjursarterna i Finland. Europeisk bäver påträffas endast i landets västra delar, särskilt i de södra delarna av Österbotten och i Satakunta. Under de senaste åren har bäverstammen vuxit, vilket har visat sig i form av synliga ändringar i ådalsmiljön. Bävrarna har fällt träd och byggt dammar, vilket har lett till förhöjt vattenstånd i åfårorna. Ställvis har detta bl.a. lett till att åker- och skogsmarker har blivit vattendränkta och att strandsluttningar har rasat.
Det är inte utan orsak som bävrarna kallas för ingenjörsarter, för deras verksamhet gör att naturvärdena och arterna ökar. Bävrarna bearbetar sin livsmiljö så att den blir lämplig för dem. Samtidigt skapas många nya små miljöer, där många arter trivs. Hålbyggare, tickor och ryggradslösa djur drar nytta av träden som bävrarna fällt och murket trä som uppstår senare. Många andfåglar med ungar trivs i de skyddade bäverdammarna och i flödesmagasinen som bildas. Dessutom övervintrar större fiskar i närheten av bäverdammarna.
Huvudmålet med bäverkarteringen som börjar i juni är att i terrängen undersöka karaktären och omfattningen på de förändringar som bävrarna har orsakat samt att utreda proportionerna. I terrängen karteras bävrarnas bon, dammar och andra konstruktioner samt livsmiljöernas kvalitet. Som basuppgifter används boräkningar som gjorts av de lokala jaktklubbarna.
Arbetet framskrider från källflödena i Storå mot nedre loppet i Lappfjärds å
Karteringsområdet täcker Natura 2000-området i Lappfjärds ådal och i terrängen kommer arbetet att börja vid källflödena i Storå, där Lohiluoma och Riitaluoma går samman, framskrida längs huvudfåran och till nedre loppet av Lappfjärds å. Eventuella andra objekt av intresse är bl.a. Heikkilänjoki med bifåror. Karteringen görs till fots längs åstränderna och genom att paddla med kanot i de största fårorna. Karteringen görs från början av juni till början av juli.
De uppgifter som samlas i terrängen används som utgångsmaterial för utarbetandet av en verksamhetsmodell gällande europeisk bäver. Med hjälp av verksamhetsmodellen strävar man efter att samordna artskyddet och utövandet av regionala näringar samt samarbetet mellan olika aktörer. Verksamhetsmodellen blir klar under hösten och i arbetet deltar NTM-centralen i Södra Österbotten, Finlands viltcentral, Finlands skogscentral och Naturresursinstitutet.
Karteringen och utvecklingen av verksamhetsmodellen ingår i delprojektet Freshabit Life IP Österbottens åar, vars mål är bl.a. att förbättra ekologisk status i Lappfjärds ås avrinningsområde och upprätthålla mångfalden.
- Mer information om projektet Freshabit LIFE IP
- Twitter: @FHPohjanmaa #FRESHABIT
- Pressmeddelandet i utskriftsvänlig version (pdf)
Mer information:
- Projektkoordinator Erika Raitalampi, tfn 0295 028 027
- Praktikant Veera Hauhia, tfn 050 396 2873
- Praktikant Essi Kiiskinen, tfn 0295 027 673
E-postadresser: [email protected]
Bilderna visar spår efter den europeiska bäverns tänder och en asp som fallit omkull i Siironjoki i Storå. Foto: Nico Karlström.