Navigeringsmeny
Pressmeddelanden 2019

Den nya ekologiska klassificeringen är klar – kustvattnens status i Nyland har förbättrats (Nyland)

Statusen i Finska Vikens yttre skärgård har förbättrats jämfört med föregående klassificering från 2013. I den inre skärgården är trenden positiv, vilket den förbättrade syresituationen i djupvattnet och de något lägre halterna av kväve och fosfor visar. Kustvattnens status är måttlig eller otillfredsställande. Den faktor som påverkat vattnens status mest är den alltför kraftiga näringsbelastningen och den påföljande eutrofieringen.

Vattnens ekologiska status beskriver i vilken utsträckning mänsklig verksamhet har påverkat vattenmiljön och dess organismsamhällen jämfört med en ostörd status. Ju närmare det naturliga tillståndet ett vattendrag är, desto bättre är dess ekologiska status. Större belastning och påverkan av mänsklig verksamhet i ett vattendrag innebär för sin del en sämre ekologisk status.

Blåstång på Orregrundsfjärden utanför Lovisa. Forststyrelsen 2015.

Tecken på förbättring i kustvattnens status

Statusen i Helsingfors och Östra Nylands yttre skärgård har förbättrats och är nu måttlig. Den största förändringen jämfört med tidigare är att näringshalterna minskat. Den inre skärgården är fortfarande kraftigt eutrofierad. Den alltför kraftiga näringsbelastningen försämrar organismernas habitat och kustvattenförekomsternas ekologiska status.

En positiv förändring i Västra Nylands inre skärgårds status är att syresituationen förbättrats i djupvattnet. De senaste åren har syrebristen inte nått temperatursprångskiktet. I den labyrintartade skärgården förekommer det fortfarande syresvinn på sensomrarna, men den syrefria vattenmassan verkar ha minskat och syrebrist har observerats huvudsakligen på 20–30 meters djup och inte längre i 15–12 meter djupt vatten. I takt med att syresituationen förbättrats har vattenförekomsternas ekologiska status höjts från dålig till otillfredsställande. Syre är ett livsvillkor – utan syre finns inget liv.

Belastningen på åarna och älvarna har inte minskat

Näringsbelastningen på åarna och älvarna har inte minskat i någon högre grad jämfört med föregående klassificering, men den ekologiska statusen har förbättrats i några älvar där man avlägsnat vandringshinder för vattenlevande organismer. Den ekologiska statusen i Väänteenjoki i Lojo höjdes från måttlig till god när man färdigställt en fiskväg som gör vandring möjlig.

Åarna och älvarna i Nyland har till största delen måttlig eller otillfredsställande status, speciellt i de jordbruksdominerade områdena i Östra och Mellersta Nyland. På grund av belastningen från avrinningsområdena observeras ofta höga närings- och bakteriehalter i åarnas och älvarnas vatten. I Västra Nyland är näringsbelastningen mindre och i regionen finns flera åar och älvar med god ekologisk status. Många av Nylands åar och älvar hör till lermarkstypen och de är naturligt eutrofa och grumliga.

Intensiv markanvändning syns i sjöarnas status

Största delen av Nylands sjöar har god eller måttlig ekologisk status. Sjöar med hög ekologisk status finns huvudsakligen i vattendragens övre delar, där människans påverkan är liten. Skogsavverkning och dikning hotar emellertid många källsjöars status. Även intensiv markanvändning, byggande och avloppsvatten belastar vattendragen och en del av sjöarna är kraftigt eutrofierade. Vattenståndet i flera sjöar regleras med hjälp av fördämningar, men fördämningarna hindrar fiskens vandring och försämrar på så sätt sjöarnas ekologiska status.

Restaureringen av sjöarna är ett långsiktigt arbete som ofta kräver åtgärder också i avrinningsområdet. Satsningen är emellertid lönsam. Exempelvis i Tusby träsk har man lyckats förbättra statusen från otillfredsställande till måttlig.

Vattnens status förändras långsamt

Vid fastställandet av den ekologiska statusen har man utnyttjat data om vattenkvaliteten samt om vattendragens biologiska variabler, såsom växtplankton, bottendjur, fiskar, vattenvegetation och kiselalger på stenarnas ytor. Även vattnens hydromorfologiska förändringar, såsom uppdämning och rensning av fåror, har beaktats i klassificeringen. Det finns fem ekologiska klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.

Den ekologiska klassificeringen gjordes nu för tredje gången i hela Finland, huvudsakligen på basis av data som samlats in 2012–2017. Klassificeringen av ytvattnen är en del av den omfattande planeringen av vattenvården, som bygger på ramdirektivet för vatten och lagen om vattenvårdsförvaltningen. Den nya klassificeringen fastställs i vattenförvaltningsplanen 2021.

Vattnens status förändras långsamt och därför har inga stora förändringar skett sedan den föregående klassificeringen som färdigställdes 2013. Effektiv uppföljning har emellertid gett mängder av ny information om vattendragen. I klassificeringen ingår också nya åar, älvar och sjöar, vars ekologiska status inte fastställts tidigare.

Vattnens ekologiska status bedöms vart sjätte år i Finland liksom i samtliga EU-länder.

 

Ytterligare information:


Regional information