Det krävs bättre förståelse av landsbygdens möjligheter (NTM-centralen i Nyland)
Dagens teman diskuterades i grupper. I gruppen om närmat och ekologiska produkter betonade man vikten av samarbete. Man konstaterade att verkligt samarbete mellan företag är sällsynt, hur skulle man kunna utveckla det? Logistiken borde också utvecklas, liksom marknadsföringskompetensen och produktförädlingen.
Vad i Nyland lönar det sig att stöda med de återstående pengarna från landsbygdsprogrammet? Det diskuterade landsbygdsaktörer förra veckan under landsbygdsprogrammets nätverksdagar i Nyland. Dagen ordnades i Helsingfors.
Stödmedlen som landsbygdsprogrammet beviljar, kommer delvis från EU:s landsbygdsfond. Den beviljanderätt som NTM-centralen i Nylands område har, är under den innevarande verksamhetsperioden sammanlagt 27 miljoner euro i projekt- och företagsstöd (= EU + statsandel). Därtill beviljades området Leader-finansiering. NTM-centralen har ännu 20 miljoner euro kvar till sitt förfogande fram till 2020.
Ansökningar om stöd som landsbygdsprogrammet beviljar inleds stegvis och tre urvalsperioder är redan förbi. Enligt NTM-centralen i Nyland prioriterar man denna period projekt som skapar arbetsplatser på landsbygden och främjar företagens konkurrenskraft. Det andra prioriterade området för finansieringen är en energieffektiv och ren landsbygd. Projekt som rör en fungerande vardag och en trivsam miljö finansieras av Leader-grupperna på gräsrotsnivå.
Maria Konsin-Palva, (på bilden) programansvarig för landsbygdsprogrammet i Nyland, påminde att programmet innehåller flera olika finansieringsformer.
- Via Leader-grupperna kan också små byaktörer erhålla finansiering. Det finns många verktyg men lagarna och förordningarna ställer också krav.
Största delen av projekten som hittills finansierats har varit antingen direkt eller indirekt relaterade till jordbruket. Det har förekommit lite projekt som stöder företagsverksamhet och direkta ansökningar om företagsstöd. En orsak till detta kan vara det allmänna ekonomiska läget, antar Konsin-Palva, självrisksandelen för projekten är 20 procent, kanske det inte går att ordna finansieringen. Eller så kanske man fortfarande inte känner till dessa stöd, även om det är andra gången de är med, tillade hon. Men det finns ännu pengar, konstaterade Konsin-Palva för en fullsatt sal, vi måste fundera vad man bör stöda med dem, vilka åtgärder skulle bäst hjälpa förbättra förhållandena på landsbygden?
- Det ska vi i dag diskutera i små grupper.
Utgå från kunden
Dagens ämnen presenterades av sakkunniga. Robert Jordas från Robbes Lilla Trädgård berättade om situationen med närmat. Han påminde hur viktigt det är att ha kunden i åtanke innan man börjar, "jag ser inte alltid detta tankesätt hos företagen på landsbygden".
I Lilla trädgården odlar man sallader och örter i växthus. Om man odlar där kunderna finns, kan man ge ännu bättre service, och trädgårdarna borde vara mindre, föreslog Jordas.
Värden vid den ekologiska farmen Knehtilä i Hyvinge Markus Eerola var oroad över såväl jordbrukets dåliga lönsamhet i Finland (en av de svagaste i EU) som ökningen av gårdarnas storlek; enligt Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT:s statistik står de 30 0000 största gårdarna för över 90 procent av Finlands jordbruksproduktion. Om denna utveckling fortsätter kommer gårdarna att bli mycket stora, påpekade Eerola. Han tror att ekologisk och närmat kommer att vara populära även i framtiden.
"Brist på vision"
Verkställande direktör Timo Alaruikka från ProAgria i Lappland berättade om nätverk relaterade till bioekonomi och energisjälvförsörjning. Enligt Alaruikka känner man på lansbygden inte till sina egna möjligheter. Inställningen är att här kan man inte göra någonting, då man är van vid att allting går söderut, beskrev han sina iakttagelser.
Också Tarja Haaranen från Naturresursinstitutet LUKE talade om möjligheter. Hon tror att den cirkulära ekonomin har en framtid också på landsbygden. Av gödselproduktionen följer ny affärsverksamhet och export, men:
- Marknaden för återvinningsgödsel håller ännu på att utvecklas, det behövs kunniga företag med i gödselproduktionen.
Djärva idéer, uppmuntrade Tarja Haili från Nylands förbund som belyste landsbygdsturismen med hjälp av exempelföretag. Och igen nämndes möjligheterna – visst finns de, man men man måste se den större helheten.
Ilkka Heiskanen från Bond st Consulting illustrerade hur man når kunderna i den digitala eran: På webben ligger allting nära! Man måste förbereda sig väl för att gå ut på webben. Först ska kärnprodukten definieras, sedan beslutar man om innehållet och till slut definierar man målen – vad man vill få till stånd med att gå ut på webben.
Text och bilder: Memmi Ojantola