Jordförbättring ger snabb minskning av vattenpåverkan från jordbruket – resultaten har sammanställts i en praktisk guide

Jordförbättringsmedel är ett effektivt och snabbt sätt att minska vattenpåverkan från åkrarna. Det har forskats extensivt kring jordförbättringsmedel, framför allt med finansiering från Miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd 2019–2021. Resultaten har sammanställts i en praktisk guide som hjälper jordbrukarna att välja rätt jordförbättringsmedel för varje åkerskifte.

Syftet med att tillföra jordförbättringsmedel på åkerskiften är att påverka kornstrukturen i åkermarken så att jorden och den fosfor som bundits i jordmånen inte läcker ut, vilket bidrar till att minska övergödningen av vattnen. Utöver den positiva effekten på vattnen blir åkerskiftet i bästa fall också tåligare mot olika väderförhållanden. Åkern torkar upp snabbare på våren och klarar av torrperioder under sommaren betydligt bättre. Valet av lämplig jordförbättring görs för varje åkerskifte skilt.

Jordförbättringsfiber

Jordförbättringsfiber tillverkas av biprodukter från pappers- och massaindustrin genom kompostering eller kalkstabilisering. Fiber tillförs åkern med samma utrustning som används för spridning av torrgödsel och arbetas ner i ytjorden. Fiberns effekt bygger på mikrobiologi, genom att mikrober konsumerar den kol som finns i fibrerna. När mikroberna bryter ner fibrerna utsöndrar de limsubstanser som tillsammans med svampmycel i jorden har en stabiliserande effekt på markpartiklar. Det minskar erosionen av åkermark och läckaget av fosfor som finns i markpartiklarna.

Gips

Gipsbehandling av åkrar ger en betydande minskning av yterosionen och läckaget av fosfor och kol från åkrarna. Den bästa effekten på vattnen erhålls på lerjordar där gipset får markpartiklar att aggregera till större mikrokorn. Gips ökar också inbindningen av fosfor på markpartiklarnas yta, dock så att växterna fortfarande kan tillgodogöra sig den. Gips minskar läckaget av både markbunden och upplöst fosfor. En del av jordbrukarna som jordförbättrat med gips har rapporterat att de utöver positiva effekter på vattnen också har sett en förbättring av markens struktur. Dessutom är gips också en god svavelgödsel. Gipsbehandlingens effekter syns omedelbart som mindre grumligt avrinningsvatten. I bästa fall varar gipsbehandlingens effekt i över fem år.

Strukturkalkning

Strukturkalkning är jordförbättring som lämpar sig för lerjordar. Det innebär att åkern behandlas med en produkt som innehåller förutom kalciumkarbonat också släckt eller bränd kalk. Strukturkalkning skiljer sig från vanlig kalkning genom att man utöver att höja pH-värdet också vill åstadkomma en snabb och långvarig förbättring av aggregatstrukturen i lerjorden. Strukturkalkning gör det lättare att bearbeta jorden, och ett strukturkalkat åkerskifte torkar upp snabbare på våren och slammas inte upp lika lätt som okalkad mark. Genom strukturkalkning bildas aggregat i lerjorden, vilket gör det lättare att få till en bra såbädd, och dessutom minskar en jämnare aggregatfördelning avdunstningen, vilket är en fördel särskilt under torrperioder.

Guiden om användning av jordförbättringsmedel har utarbetats av experter vid Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Vantaanjoen ja Helsingin seudun vesiensuojeluyhdistys, Mellersta Nylands miljöcentral, Åbo yrkeshögskola, Pyhäjärvi-instituutti, Centralen för Sockerbetsforskning och ProAgria Västra Finland.

Läs mer:

• Material och mer information (proagria.fi / på finska)
• Jordförbättring ger snabb minskning av vattenpåverkan från jordbruket – ny guide för jordbrukare har publicerats, 8.12.2021 (syke.fi)