Sju fakta om jordbruket

Syftet med Österbottens NTM-centralens kampanj "Sju fakta om jordbruket" är att öka kunskapen om jordbruket och effekterna av jordbruksstöden både inom vårt NTM-område och på riksnivå. Nyheten kompletteras med nya fakta som publiceras varje vecka.

#1 I Finland finns 46 500 jordbruks- och trädgårdsföretag. 

Av dem ligger ca 3900 på Österbottens NTM-centrals område. Sett till hela landet har största delen av gårdarna odling av spannmål eller andra grödor som huvudsaklig produktionsinriktning och så är det också i Österbotten och Mellersta Österbotten. Speciellt för Österbottens NTM-centrals område är bl.a. växthusodlingen. Växthusarealen på området överstiger 120 hektar, vilket är ca en tredjedel av Finlands hela växthusareal. Enbart i Närpesregionen produceras ca 70 procent av alla tomater i Finland. På området odlas även mycket matpotatis. Också mjölkproduktion är en betydande produktionsinriktning på området. År 2021 hade gårdarna på Österbottens NTM-centrals område en genomsnittsareal på 47 ha och den växer med ca en hektar per år.

Det finländska jordbruket befinner sig i ett strukturellt brytningsskede. Antalet gårdar minskar med några procent per år och samtidigt ökar gårdarnas genomsnittsstorlek. Trots att antalet gårdar minskar kvarstår jordbruksmarken alltså i produktion. En kontrollerad strukturomvandling inom jordbruket, utveckling av produktionen och upprätthållande och förbättrande av konkurrenskraften kräver många stora investeringar av gårdarna. Investeringsstödet för jordbruk är av central betydelse när det gäller möjligheten att göra dessa investeringar. Under programperioden 2014–2020 har NTM-centralen i Österbotten för att stöda jordbruksinvesteringar beviljat 9,2 miljoner euro i form av understöd och 79,9 miljoner euro i form av räntestödslån.  

#2 Genom jordbruket säkerställs att maten räcker till även i exceptionella förhållanden

Jordbruket spelar en viktig roll i krisberedskapen och en del av jordbrukarna har också fått specialutbildning i hur matförsörjningen ska tryggas i exceptionella förhållanden. Enligt sakkunnigas uppskattningar borde jordbrukens, butikernas, livsmedelsindustrins och statens lager kunna garantera mat åt finländarna i ett halvt år.

Om det finns tillräckligt med bränsle, kan åkrarna hållas i produktion även i kristider. Vissa råvaror för gödslingsmedel som används inom jordbruket är ändå importvaror så avbrott i importen kan orsaka problem inom livsmedelsproduktionen. Också utländsk säsongsarbetskraft har av tradition varit en resurs för det finländska jordbruket och i en internationell krissituation skulle det kunna uppstå brist på arbetskraft. NTM-centralen främjar den regionala beredskapen inom primärproduktionen. Beredskapsarbetet utförs i samarbete med kommuner och jordbrukare. Hur konkurrenskraftigt jordbruket är i normala förhållanden har en nyckelroll för hur väl vi klarar oss i kristider. Ett av landsbygdsprogrammets mål har också varit att förstärka jordbruksproduktionens konkurrenskraft. Under programperioden 2014–2020 har 1600 gårdar på Österbottens NTM-centrals område med hjälp av stöd från programmet gjort en investering som ökar deras konkurrenskraft. 
 

#3 Hög andel inhemska råvaror inom den finländska livsmedelsindustrin

Av de råvaror som livsmedelsindustrin använder är ca 80 procent av inhemskt ursprung. Det är mycket då man jämför med övriga Europa. Under de senaste åren har Finland haft en självförsörjningsgrad på 100 procent för mjölkprodukter och ägg och ca 90 procent för köttprodukter. Självförsörjningsgraden för spannmål varierar från år till år beroende på hurdana förhållanden som råder i Finland under skördesäsongen. Om den egna jordbruks- och livsmedelsproduktionen är livskraftig, kan den ersätta importvaror om det behövs. I Finland äter husdjuren i huvudsak lokalt foder och t.ex. på många nötgårdar odlas allt foder i praktiken själv. 

Invånarna i Österbotten och Mellersta Österbotten har utmärkta möjligheter att äta näringsrik och välsmakande närmat. Mellersta Österbotten är starkt inom mjölkproduktion, medan Österbotten i sin tur är känt för bl.a. det stora antalet växthus. Under programperioden 2014–2020 har NTM-centralen i Österbotten ur landsbygdsfonden beviljat sammanlagt ca 9,7 miljoner euro i stöd till lokala livsmedelsföretag, vilket innebär att konsumenterna på vårt område förutom närproducerad mat också kan köpa mat som förädlats i närområdet. 
 

#4 Internationellt sett har vi säker mat i Finland

Finländsk livsmedelssäkerhet ligger på en hög nivå internationellt sett. Livsmedelskedjan är hygienisk och produkterna kan spåras från åker till matbord. Rent vatten är en väsentlig del av en ren matproduktion. Antibiotika används sparsamt då produktionsdjur behandlas med läkemedel och salmonella finns det knappt alls. Situationen är också bra i fråga om djur- och växtsjukdomar. Den starka livsmedelssäkerheten är resultatet av ett långsiktigt arbete och den kräver kontinuerliga insatser av alla aktörer i livsmedelssystemet. NTM-centralen deltar i detta arbete genom att övervaka livsmedelskedjan allt från utsäde och foder till gödslingsmedel och växtskyddsmedel.

I framtiden när efterfrågan på mat ökar och bl.a. tillgången till vatten minskar kan Finland också ha en roll när det gäller att trygga den globala livsmedelsförsörjningen. Säkra livsmedel som producerats i rena förhållanden kan bli efterfrågade på exportmarknaden. Landsbygdsprogrammets stöd till primärproduktionen och företag inom livsmedelsbranschen ger företag förutsättningar att växa och bli internationella.  

#5 Jordbrukaren utför sitt arbete på naturens och vädrets villkor

Finland betraktas som världens nordligaste jordbruksland. Ändå har det gått att ordna jordbruksproduktionen så att den motsvarar nästan helt den inhemska konsumtionen. Finlands jordbruk stöder sig långt på vall som lämpar sig för det nordliga klimatet och på nordliga spannmålssorter. I Finland finns det ca 2,3 miljoner hektar jordbruksmark. Under de senaste åren har spannmålsgrödor odlats på en dryg miljon hektar och vall på ca 700 000 hektar. 

Många gårdar har bemödat sig om att garantera goda odlingsförhållanden även i framtiden och gjort olika klimatinsatser. Landsbygdsprogrammet möjliggör dessa klimatinsatser. På Österbottens NTM-centrals område omfattas 97 % av jordbruksmarken av miljö- och klimatinsatser och 13 % är ekologisk. Med medel från landsbygdsprogrammet har man också understött projekt som gör jordbruket mer hållbart. Dessa projekt har bl.a. utvecklat hanteringen av sura sulfatjordar och höjt jordbrukarnas kunnande i klimatfrågor. 

#6 Inom jordbruket lever man i exceptionellt utmanande tider

Inom jordbruket pågår en akut lönsamhetskris, som kan få både kortsiktiga och långsiktiga följder för produktionen. För att kunna upprätthålla produktionen och produktionsförmågan måste lönsamheten ligga på tillräckligt hög nivå och därför kan följderna i sin värsta form bli att produktionen minskar eller inte utvecklas längre.

Trots svårigheterna gör jordbruken på Österbottens NTM-centrals område rätt aktivt investeringar. De är särskilt intresserade av energiinvesteringar. Under programperioden för det landsbygdsprogram som går ut i årsskiftet har det skett en stor ökning av antalet gårdar som använder solpaneler. Antalet biogasanläggningar på jordbruk är i sin tur fyra och det finns ett stort intresse för att bygga nya anläggningar. 

Även om strävan är att stärka jordbrukets lönsamhet med hjälp av olika stöd, kan även konsumenterna bidra till att trygga den inhemska livsmedelsproduktionen. Det görs bäst genom att gynna inhemska produkter.

#7 De unga är jordbrukets framtid

Nästan en femtedel av jordbruken i Finland innehas av jordbrukare äldre än 65 år.  För att bibehålla ett livskraftigt jordbruk måste det hittas övertagare till gårdarna även framöver. Att vara jordbrukare borde alltså även i framtiden vara ett lockande yrkesval för unga. För att se till kontinuiteten inom jordbruket beviljas bl.a. startstöd till unga jordbrukare. Under landsbygdsfondens programperiod 2014–2020 var det 150 gårdar som drog nytta av denna möjlighet på Österbottens NTM-centrals område. Utbildnings- och informationsförmedlingsprojekt som finansierats med medel från landsbygdsprogrammet har också hjälpt många jordbrukare med generationsväxling. 

Jordbrukets kontinuitet är viktigt också med tanke på områdets sysselsättning. Jordbruket sysselsätter många personer i Österbotten och Mellersta Österbotten. Vid jordbruks- och trädgårdsföretagen på området arbetar över 12 000 personer. Mätt i årsverken hör jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen till de fem största branscherna på området. Att trygga livsmedelsproduktionen garanterar också en god sysselsättningsnivå i framtiden.