- Näringar
- Finansiering av företag
- Understöd för utvecklande av företag
- Finansiering av landsbygdsföretag
- Understöd för utvecklande av företagens verksamhetsmiljö
- Transportstöd
- Strategi och riktlinjer för företagsfinansiering
- Finansieringsrådgivning för små och medelstora företag
- E-tjänster för företagsstöd
- Grunda ett företag
- Utveckling av företag
- Internationalisering
- Landsbygdsnäringar
- Styrning av gårdarnas produktion, jordbrukarstöd och övervakning
- Stöd
- Djurbaserade stöd
- Mjölkstöd
- Arealbaserade stöd
- Trädgårdsstöd
- Stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen
- Skador orsakade av naturförhållanden eller djur
- Övervakning av stödanvändningen och produktion
- Utveckling av gårdsbruk
- Utveckling av landsbygden
- Renhushållning och naturnäringar
- Finansiering
- Övervakning
- Överlåtelsetillstånd för renskötsellägenheter och renhushållningslägenheter
- Överlåtelsetillstånd för naturnäringslägenheter
- Skoltärenden
- Fiskerihushållning
- Fiskerinäring
- Att börja fiska kommersiellt
- Registering av kommersiella fiskare och fartyg
- Fiskekvoter
- Uppföljning av fångsterna inom kommersiellt fiske
- Finansiering
- Fisketurism
- Vattenbruksregister
- Vård av fiskevatten
- Bevakning av det allmänna fiskeriintresset
- Reglering av fisket
- Restaurering av fiskevatten
- Utplantering av fiskar och kräftor
- Skydd och vård av utrotningshotade fiskbestånd
- Fritidsfiske
- Understöd för främjande av fiskerihushållningen
- Fiskeförbud och begränsningar
- Övervakning av fisket
- Fiske i Tana älv
- Fiske i Torne älv
- Fiskeriområden och ägande av fiskevatten
- Sjukdomar hos fiskar och kräftdjur
- Vanliga frågor om fiske
Fritidsfiske
Fritidsfisket är en betydande naturhobby. Det fanns 1,8 miljoner fritidsfiskare i Finland år 2022. En tredjedel av finländarna ägnar sig åt fiske. Fritidsfiskarnas totala fångst var 33 miljoner kilo. Det fångades 2,7 miljoner flod- och signalkräftor.
Fisketillstånd
Fiskevårdsavgiften ska betalas av personer i åldern 18–69 år som fiskar med bete eller redskap eller kräftfiskar. Undantag är fiskare som fyllt 65 år före den 31.12.2023: de är befriade från avgiften. Den som endast pilkar eller metar behöver inte betala avgiften. Fiskevårdsavgiften kan betalas för hela året, för sju dygn eller för ett dygn.
Beslut om fiske på allmänna vattenområden fattas av Forststyrelsen med beaktande av de nationella vårdplanerna för fiskresurserna. Forststyrelsen säljer tillstånd för fiske med fångstredskap i allmänna vattenområden i inlandsvattnen. För fritidsfiske i allmänna vatten i havsområden krävs inget separat tillstånd, utan där kan man fiska fritt enligt lagen om fiske (379/2015).
I de flesta fiskeriområdena har det också bildats större tillståndsområden för privata vatten, vilka man får mer information om bland annat på Centralförbundet för Fiskerihushållnings webbplats. Fisketillstånd för övrigt fiske kan man söka på internet och i fiskeguider eller fråga i lokala affärer som säljer fiskeredskap.
NTM-centralen beviljar understöd för projekt som främjar fiskeri och för fiskeriområdesverksamhet ur de medel som insamlats via fiskevårdsavgiften. NTM-centralen delar ut en del av medlen som ersättning till dem som äger vattenområdena för användning som gäller utnyttjande av de allmänna fiskerättigheterna och fiskeguideverksamhet.
Regional information
Vapaa-ajankalastus - Keski-Suomi
Keski-Suomen väestöstä jopa yli 40 % eli keskimäärin noin 115 000 henkilöä harrastaa kalastusta (vuosikeskiarvo ajanjaksolla 1994–2009) (kuva alla). Huomattavaa on kuitenkin, että Keski-Suomen alueella kalastavia henkilöitä on selvästi enemmän kuin alueella vakituisesti asuvia kalastajia, eli maakuntaan tullaan kalaan myös kauempaa. Vuosien 1997–2010 kalastusta koskeneiden Riista-ja kalatalouden tutkimuslaitoksen selvitysten mukaan maakunnassamme on kalastanut vuosittain keskimäärin noin 180 000 henkilöä, noin 10 % kaikista Suomen vapaa-ajankalastajista.
Keski-Suomen vapaa-ajankalastajien vuosittainen kokonaissaalis on Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitoksen tekemien kyselytutkimusten perusteella ollut vuosina 2006–2010 keskimäärin 2,6 miljoonaa kiloa. Yleisimmät saalislajit ovat ahven ja hauki. Keski-Suomen jokirapusaalis oli vuonna 2009 387 000 kappaletta ja täplärapusaalis 45 000 kappaletta. Vapaa-ajankalastajien kokonaissaalis Keski-Suomessa on noin kymmenkertainen verrattuna maakunnan ammattikalastuksen saaliiseen.
Keski-Suomen maakunnan vapaa-ajankalastuksen kehittämisen tavoitteet vuosille 2013–2017 ovat:
- vapaa-ajankalastusmahdollisuuksien monipuolinen hyödyntäminen
- vastuullisen vapaa-ajankalastuksen tukeminen
- vapaa-ajankalastuksen sosio-ekonomisten hyötyjen esiin nostaminen.
- Senast ändrad
- 2013-05-08
- Fiske (eraluvat.fi)
- Allmänna fiskerättigheter (Lag om fiske 379/2015 7§)
- Centralförbundet för Fiskerihushållning (ahven.net)
- Fritidsfiske (mmm.fi)
- Lagen om fiske (Finlex)
- Förordningen om fiske (Finlex)
- Naturresursinstitutet
- Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation
- Fortstyrelsens fiskesidor
- Returnering av fiskmärken (på finska)
Yllä olevan valtakunnallisen tiedon lisäksi asiasta ei ole täydentävää tietoa valitulta alueelta.
Uppdaterad: 05.06.2024