NTM-centralerna som klimataktörer

Expertis och klimatsamarbete i regionerna

 

NTM-centralen i Södra Österbottens klimatarbete

I regionförvaltningsverkens och närings-, trafik- och miljöcentralernas gemensamma strategi har följande mål ställts i fråga om klimatet: Klimatförändringen bromsas och anpassning till förändringarna understöds. NTM-centralen i Södra Österbotten har ställt egna mål som fokuserar på uppgifter som stöder dessa gemensamma mål, såsom att främja hållbara trafikformer, klimatvänligt jordbruk, utökad användning av förnybar energi och cirkulär ekonomi.

Klimatarbetet genomförs så att det överskrider alla ansvarsområden i NTM-centralen. NTM-centralen i Södra Österbotten ansvarar för trafik- och miljöfrågor också i landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten. I Österbotten pågår klimatarbetet inom näringsansvarsområdet även i NTM-centralen i Österbotten.

NTM-centralen i Södra Österbotten har hand om följande riksomfattande, centraliserade uppgifter:

  • Kontaktpunktsmyndighet enligt lagen om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi (RED II)
  • Vindkraftsrådgivning
  • Expertuppgifter för grundtorrläggning och dikningsförrättningar
  • Hållbar vattenhushållning inom jord- och skogsbruket (tillsammans med NTM-centralen i Norra Österbotten)
  • Koordinering av hydrologisk dataproduktion och centraliserat underhåll av hydrologisk egendom
  • Centraliserat ägarskap och underhåll av statens vattenkonstruktioner
  • Försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen, administration och verkställande uppgifter
  • Koordinering av livsmiljöprogrammet HELMI för återställande av myrar (VESPA)
  • Koordinering av vattenförvaltningsområdet Kumo älv - Skärgårdshavet - Bottenhavet (VHA3)

Plock ur NTM-centralen i Södra Österbottens interna och regionala klimatarbete

  • NTM-centralen inledde det interna klimatarbetet genom att ta fram centrala utvecklingsobjekt och uppgifter med vilka man kan påverka genom att antingen bromsa upp eller anpassa sig till klimatförändringen. Hur dessa uppgifter framskrider följs årligen upp.
  • Klimatkompetensen hos personalen utvecklas genom att informationsmöten med klimattema ordnas.
  • Klimatmål och mål för cirkulär ekonomi beaktas i utlåtanden.
  • NTM-centralen finansierar investeringar och projekt (sttinfo.fi) som förbättrar miljöns tillstånd och stöder klimatarbetet.
  • Beredskapen för förändringar i väder- och vattenförhållanden är en central del av anpassningen till klimatförändringen i området på grund av områdena med betydande översvämningsrisk (vatten.fi). Åtgärderna för hanteringen av översvämningsrisker och åtgärdsprogrammet för vattenvården (etpo.fi) planeras och genomförandet stöds och följs upp av NTM-centralen.
  • NTM-centralen i Södra Österbotten deltar i flera riksomfattande och internationella projekt, som förbättrar områdets förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringen (bl.a. EU:s Interreg- och LIFE-projekt). Dessutom har man direkt myndighetssamarbete med Sverige.
  • NTM-centralen samarbetar aktivt med landskapsförbunden i sitt verksamhetsområde kring klimatarbetet.

Hur förändras klimatet?

Klimatet varierar mellan landskapen. I Österbotten påverkas klimatet längs kusten av havet, som gör försommaren och sommaren svalare och hösten och början av vintern mildare. Fukten som avdunstar från havet gör att det vintertid tidvis kan snöa rikligt. I de övriga landskapen förekommer både kust- och inlandsklimat.

I framtiden blir klimatet varmare och nederbördsmängden ökar. Temperaturerna stiger särskilt mellan december och februari (Österbotten och Södra Österbotten) eller mellan november och mars (Mellersta Österbotten). Likaså ökar nederbördsmängderna mest under hösten och vintern. En allt större del av nederbörden kommer i form av regn istället för snö. Ändringarna i nederbörden är minst under juli–augusti.

Mer information om klimatförändringen i landskapen (på finska):

Landskapens klimatutsläpp

Finlands miljöcentral har publicerat uppgifter om växthusutsläpp i landets kommuner och landskap baserat på

De olika beräkningarna kompletterar varandra och fungerar som en hjälp för att rikta åtgärder för utsläppsminskning regionalt. Utgångspunkten för de förbrukningsbaserade utsläppen är de utsläpp som uppstår inom ett visst geografiskt område. I det konsumtionsbaserade betraktelsesättet granskas utsläpp som uppstått vid produktionen av en konsumerad vara oberoende av produktionsområdet.

De största utsläppskällorna i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten utgörs av jordbruket och trafiken. De förbrukningsbaserade utsläppen per capita har under åren 2005-2020 minskat med 36 % i Österbotten, 12 % i Södra Österbotten och 23 % i Mellersta Österbotten. De största minskningarna har skett i industrin samt i el- och värmeproduktionen. I beräkningarna ingår inte användningen av bränsle i industrianläggningar som ingår i utsläppshandeln, elförbrukningen inom industrin, utsläpp från hanteringen av industrins avfall eller lastbilars, paketbilar och bussars genomkörningstrafik. Av vindkraften som produceras i området beräknas en utsläppskompensation till kommunen på basis av en årlig utsläppskoefficient för el.

 

Bild: Utsläppen i verksamhetsområdets landskap år 2020. Källa: https://paastot.hiilineutraalisuomi.fi/

Bild: Utsläppen i verksamhetsområdets landskap år 2020. Källa: https://paastot.hiilineutraalisuomi.fi/

 

De konsumtionsbaserade utsläppen per capita i landskapen motsvarar landets genomsnitt. De största utsläppskällorna är boendet, maten och trafiken i hushållen. Skillnaderna mellan kommunerna är stora och till exempel bränslefördelnigen för fjärrvärme återspeglas också i utsläppen. De konsumtionsbaserade beräkningarna baserar sig på material från år 2015. Ändringar kan väntas då beräkningarna uppdateras med nyare material, särskilt när det gäller utsläppen från boendet och trafiken.

Den konsumtionsbaserade beräkningen riktar utsläppen till de områden där slutprodukternas användare finns. Till exempel jordbrukets utsläpp riktas i den förbrukningsbaserade beräkningen till produktionsområdena och i den konsumtionsbaserade beräkningen till konsumtionsområdena, vilket påverkar siffrorna. Konsumtionsutgifterna i statliga icke-vinstdrivande organisationer som betjänar hushållen samt statens och företagens investeringar ingår inte i beräkningarna. Över hälften av hushållens utsläpp riktas till utlandet, i Österbotten 62 %, i Södra Österbotten 56 % och i Mellersta Österbotten 58 %.

Områdets utsläpp per invånare år 2015. Källa: kolneutraltfinland.fi ​​​​
Område Hela landet Österbotten Södra Österbotten Mellersta Österbotten
Förbrukningsbaserade utsläpp 2015 [tCO2e/inv.] 6,6 8,4 11,9 11,6
Konsumtionsbaserade utsläpp 2015 [tCO2e/inv.] 10,5 11,1 10,6 10,3

 

Läs mer:

Klimatarbetet vid Österbottens förbund (obotnia.fi)

Etelä-Pohjanmaan liiton ilmastotyö (epliitto.fi) (på finska)

Keski-Pohjanmaan liiton ilmastotyö (keski-pohjanmaa.fi) (på finska)

 

 

Uppdaterad: 10.07.2024