> Se video på skötsel av grusväg på Knutersvägen i Sibbo (youtube.com)

Varför gör man inget åt grusvägsdammet? Varför fyller man inte groparna? Varför hämtar man inte mer grus fastän vägytan är gyttjig? Bland annat dessa frågor ställs till NTM-centralen, särskilt sommartid. Underhållet av grusvägar är ändå en utmaning året runt, allting handlar om väder och rätt tajmande.

Foto: Knutersvägen i Sibbo sladdas jämn under sommaren 2019.

Underhållsåtgärder vidtas på våren så fort vädret tillåter

På våren följer man noggrant med hur ytan på grusvägarna smälter.  Entreprenörerna som anlitats av NTM-centralen kan besöka vägen till och med dagligen för att granska situationen.

Menföret är som värst när vägens yta har smultit men marken annars är i is. Vattnet som smultit kan inte absorberas vilket gör ytan ännu mjukare och gyttja uppstår.

Olika vägavsnitt torkar inte heller likadant. Strukturen är ofrusen mycket tidigare på torra öppna områden än på skuggiga delar.

Under menföret kan man egentligen inte göra något åt vägen. Till de värsta delarna kör man kross och vid behov placeras viktbegränsningsskyltar. Detta är besvärligt speciellt för förare av tunga fordon, såsom timmerbilar. Å andra sidan om bilen fastnar i vägen går ytan ännu mer sönder. Experter inom trädunderhåll planerar drivningen av virke på våren så att man undviker problemen genom att utnyttja till exempel nattfrosten.

Behovet av viktbegränsningar varierar från år till år. Förra året använde man begränsningar i 18 objekt i Nyland och Tavastehus, i år endast i två objekt.

När vägen har smultit helt kan man börja bearbeta ytan. Vägen yta vänds om, jämnas ut och vattnas med en saltlösning. Vattningen binder damm. Målet är en fast och slät yta. Det optimala tidsfönstret för bearbetningen är vanligtvis endast 1–2 dagar. Om ytan slipper torka för mycket blir den inte tillräckligt fast under hela sommaren.

Damm, hål och "tvättbrädor" på sommaren

På sommaren beror underhållsmängden mycket av trafikmängden. En stor trafikmängd leder till att grusvägen måste underhållas nästan ständigt.  När trafikmängden stiger över 500 fordon i dygnet blir årskostnaderna för vägens underhåll vanligtvis billigare om vägen är belagd.

Även vädret påverkar. Om det regnar mycket börjar det uppstå hål där grusvägarna möter varandra. Regnvattnet sköljer bort lera och hålen växer till gropar.

I viss mån är regnet dock nödvändigt för att förebygga dammet. Under en torr sommar kan ytan damma mycket fastän man bundit dammet under våren, alltså vattnat med saltlösning.

Vägytan slits ojämnt och på vissa ställen uppstår ojämnheter, så kallade "tvättbrädor". Mark överförs från gropen antingen upp på en ojämnhet eller som damm till sidan om vägen.

På sommaren sköter NTM-centralens entreprenörer alltid om grusvägarna enligt behov. Vid de värsta platserna varje vecka men vanligtvis mer sällan. "Tvättbrädor", hål och gropar bearbetas och vid behov tillsätter man kross. Man strävar efter att hålla de mittersta delarna av grusvägarna högre upp än kanterna så att vattnet rinner bort från mitten och det inte uppstår markhögar i vägkanterna.

Mer grus på hösten

För grusvägens skick är det viktigt att det på ytan finns tillräckligt med slitagelager som kan bearbetas till en jämn och tät yta i rätt form. Funktionen av torkning, diken och vägtrummor är också viktigt i förebyggandet av tjälskador.

På hösten lägger man ofta ännu kross på ytan. Med detta försöker man förbereda sig för vårens menföre som gör ytan mjuk. I moterräng blir ytan sällan lerig och den får frysa till is som den är. Men om vägen går vid en leråker eller en myr behövs det ännu mer kross.

Endast plog vintertid

Grusvägar kan inte saltas så snön packas på ytan och som halkbekämpning används sand. Speciellt början av vintern är en utmanande tid. Om det har varit plusgrader och sedan snöar mjuknar vägens yta och lossnar. Plogen river ytan som lossnat med sig.

För artikeln har man intervjuat NTM-centralens områdesansvarige Henri Aaltonen och underhållschef Tuomas Vasama.

 

Mer om ämnet:

Av landsvägarna i Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland är cirka 1 900 kilometer (21 %) grusbelagda och år 2019 användes cirka 3 miljoner euro till deras skötsel.  > Läs mer (Valt område: Nyland)

Text: Reetta Harmaja
Bilder: Sinna Seppänen, Reetta Harmaja