Information om gips

Projektpresentation

GIPS-projektets mål är att sprida gips på ca 100 000 hektar åkermark inom kustens avrinningsområde under åren 2020-2025. Målet är att avföra Skärgårdshavet från HELCOMs Hot Spot-listan före år 2027 (Skärgårdshavets hot spot-vägkartprojekt).

Syftet med gipsspridningen är att minska fosfor- och sedimentbelastningen från avrinningsområdena till Skärgårdshavet, Bottniska viken och Finska viken. Gipsbehandling har i undersökningar minskat fosfor- och partikelbelastningen med upp till 50 procent.

Gipsbehandling minskar inte behovet av andra vattenskyddsåtgärder. Utöver gipsbehandling är det viktigt att främja också andra vattenskyddslösningar för jordbruket, och att underhålla markens bördighet och åkrarnas vattenhushållning. Läs mer bl.a. Skärgårdshavet

Projektet administreras av NTM-centralen i Egentliga Finland. Som samarbetspartner medverkar MTK, SYKE, Helsingfors universitet, Livsmedelsverket, Luke, Aura å-stiftelsen, Föreningen för Pemar å, projekten SAVE- och SAVE2, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), Österbottens svenska lantbrukssällskap (Pro Agria ÖSL), ProAgria, Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL), lantbruksrådgivningen, vattenskyddsföreningarna samt de regionala och lokala producentorganisationerna och övrika aktörer.

Gipsspridningens effekter på vattenkvaliteten har följts i Pemar å, Lillån (Vähäjoki), Tarvasjoki å och Patis å. Varken GIPS-projektet eller föregående forskningsprojekt har konstaterats ha negativa effekter på vattendragen eller de vattenlevande organismerna. Uppföljningen fortsätter. Då projektet utvidgas börjar man följa upp vattenkvaliteten även på de nya områdena.

Vad är gips? Varför sättar man gips i åkrar?

Gips är kalciumsulfat som två kristallvatten är bundna till. Dess kemiska formel är CaSO₄∙2H₂O. När gips värms upp förlorar det sitt kristallvatten och förvandlas till pulver. När vatten tillsätts till gipspulver (modellgips) återfår det sitt kristallina vatten och härdar. Gipset för jordförbättring som används i GIPS-projektet är kristallint gips som inte hårdnar när det är vått. Istället löses det upp i Ca²⁺ ja SO₄^2- joner. Fosfor hålls i mark för växtanvändning. Utlakningen av jord och löslig fosfor minskar med upp till 50 procent (Figur 1). Se även animering on hur gipset fungerar: Förbättra vattenkvaliteten med gips, 2024 (YouTube)

Gips som används i GIPS-projektet

Yara förädlar apatitfosforsyra som bryts i Siilinjärvi. Som biprodukt produceras gips som lagras i en enorm gipsbeklädnad. En liten del av det gips som årligen produceras används som jordförbättringsmedel för åkrar. Siilinjärvi-apatit är magmatisk bergart. Gips från magmatiska bergarter innehåller inte tungmetaller och radioaktiva ämnen som gips från sedimentära bergarter. Gipsets renhet och sammansättning verifieras regelbundet genom forskning som utförs av både Yara och ett externt forskningsinstitut. Gipset som används i GIPS-projektet är ett jordförbättringsmedel som godkänts av Livsmedelsverket och som används av potatisodlare i Österbotten för att förbättra potatiskvaliteten långt före GIPS-projektet. Information om sammansättningen av det gips som används i GIPS-projektet finns i Varudeklarationen (pdf).

Gips och växter

Sockerbetsforskningscentret (SjT) har undersökt gipsets inverkan på sockerbets- och spannmålstillväxten. Inga negativa effekter på växter observerades i studien. Däremot minskade gips signifikant andelen betor som skadats av rotbrand (figur 2).

Figur 2 Andel betor som skadats av rotbrand hösten 2020.

Läs mer: Kipsin kevätlevityksen vaikutus juurikkaan ja viljan kasvuun (finska, pdf)

Morot är notoriskt känslig för salt. MTT (numera Luke) undersökte gipsets inverkan på morötternas hållbarhet. I försöket användes Yara-gips på test- och bekämpningsområden på 0 tn/ha, 2,5 tn/ha och 5 tn/ha våren 2009 under plöjning, före morotssådd. Vid jämförelse av gipsbehandlade områden med obehandlade områden:

• Ca-halten i jorden hade stigit mycket lite. (Den tillsatta mängden Ca är inte hög jämfört med den typiska Ca-halten i den finländska jorden.)
• Ingen skillnad observerades i Ca-halten i morötter (rötter).
• Ingen skillnad observerades i grödans kvantitet och kvalitet.
• Svavelhalten i jorden ökade markant. Man fann dock ingen effekt på svavelhalten i morotsrötter vid gipsbehandling.
• Antagandet var att Ca-tillskott skulle förbättra morötternas hållbarhet. I denna studie observerades ingen skillnad i hållbarhet.

I MTT:s försök utfördes gipsbehandling och morotssådd på samma vår. Ingen skada (eller nytta) hittades i studien för morötternas avkastning och hållbarhet. Gipsbehandling har dock positiva effekter på jordens struktur och därmed på förmågan att behålla näringsämnen. Detta innebär också en gynnsam effekt (minskning) på näringsbelastningen i vattendragen. När man odlar morötter bör gips förmodligen appliceras på hösten snarare än våren.

Potatisodlare, särskilt lagringspotatisodlare, har i årtionden använt gips för det kalcium som det innehåller. Kalk är inte lämplig som kalciumkälla i potatisåkrar, eftersom den höjer pH-värdet, till skillnad från gips. Kalcium i sig ökar inte skördarna, men dess kvalitetseffekt är absolut nödvändig. Kalciumbrist orsakar eller förvärrar fysiologiska störningar och bidrar till uppkomst och groning av boskapssjukdomar. Läs mer om potatis och gips till exempel i MTT:s utredning Perunan uudet lannoitteet ja lannoitusmenetelmät (pdf, Luke).

Vill du veta mer?

Se vanlika frågor och deras svar. Se också publikationer. Våra experter berättar också gärna mer och hittar svar på knepiga frågor.

​​​