Vanliga frågor om gips

• 1. Vad handlar GIPS-projektet om?

  GIPS-projektet är ett projekt som administreras av NMT-centralen i Egentliga Finland och finansieras av Miljöministeriets program för effektivering av vattenskyddet och EU:s stimulansinstrument (RRF). GIPS-projektets mål är att sprida gips på ca 100 000 hektar åkermark inom kustens avrinningsområde under åren 2020-2025.

  Syftet med gipsspridningen är att minska fosfor- och partikelbelastningen från Skärgårdshavets, Bottniska vikens och Finska vikens avrinningsområden. Gipsbehandling har enligt olika undersökningar, något beroende på undersökningen, minskat fosfor- och partikelbelastningen med ca 30-50 procent.

  De områden som är lämpliga för ansökan om gips är belägna i distrikten för Norra Österbottens, Österbottens, Södra Österbottens, Birkalands, Tavastlands, Nylands, Satakuntas och Sydöstra Finlands NTM-centraler. I GIPS-projektets kartapplikation kan du kontrollera om ditt jordbruksskifte finns i ett område som är berättigat till gipsstöd.

• 2. Var kan jag ansöka om gipsspridning?

  Du kan ansöka om gipsspridning och ProAgrias individuella rådgivning om gips via regionförvaltningens kundtjänst: www.kipsinlevitys.fi.

  Du kan få sammanlagt 2 timmar avgiftsfri gipsrådgivning under projekttiden.

• 3. Varför lyckas jag inte lämna in min gipsansökan?

  Det är möjligt att ditt jordbruksskifte är beläget i ett område som inte är berättigat till gipsstöd. Söktjänsten är uppbyggd så att ansökan om gipsstöd endast kan göras av gårdens primära odlare, som har åkrar inom ett område som är berättigat till gipsstöd i sin besittning.

  Den stödberättigande arealen vid ansökningsomgången vintern 2022 har begränsats kännbart från sommaren 2022. Orsaken är de ökade kostnaderna och det stora intresset för ansökningar sommaren 2022, som sammantaget ledde till utmaningar för projektets finansiering.

  Du kan också kontrollera om dina jordbruksskiften är lämpliga för gipsspridning i GIPS-projektets kartapplikation (NTM ArcGIS). Genom att öppna kartnivåerna ser du vilka faktorer som begränsar gipsspridning, såsom grundvattenområden, avrinningsområden till sjöar och Natura-områden.

  Om du i din besittning har åkerskiften som övergått i din besittning under det gånga året kan du ansöka om gipsspridning för dem med en blankett som fylls i för hand.

  https://www.ely-keskus.fi/web/kipsinlevitys/kipsikasittelyn-hakeminen

• 4. Vad kostar det att ansöka om gips?

  Ansökan om gips och gipsspridningen är gratis för jordbrukarna. För projektets kostnader ansvarar NTM-centralen i Egentliga Finland med finansiering från programmet för effektivering av vattenskyddet och EU:s stimulansinstrument.

  Gipsspridningens penningmässiga värde anges med tanke på projektförvaltningen i beslutet om gipsstöd. Stödet krediteras i motsats till andra arealstöd inte till jordbrukaren. Summan anger gipsspridningens penningmässiga värde, och den betalas inte till jordbrukaren.

• 5. Påverkas jordbruksstöden av din ansökan om gips?

  Ansökan om gipsstöd påverkar inte jordbruksstöden.

• 6. Är gipsstödet skattefri inkomst?

  Gipsstödet är skattefritt enligt lagen om ändring av inkomstskattelagen för gårdsbruk (1076/2020). Lagändringen trädde i kraft 1.1.2021 och tillämpas retroaktivt från och med början av 2020.

  Lag om ändring av 4 och 6 § inkomstskattelagen för gårdsbruk (Finlex.fi)

  Stödet för vattenvård och havsvård (gips) grundar sig på lagen om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen 507/2020 (vid ändringen tillades kapitel 1 a), samt på statsrådets förordning om stöd för gipsbehandling av jordbruksmark åren 2020–2025 (510/2020).

  Om skattefriheten stadgas också i två andra skattelagar, inkomstskattelagen och lagen om inkomst från näringsverksamhet.

• 7. Jag fick jakande beslut på min gipsansökan. Vad ska jag göra nu?

  Du kan nu ta kontakt med den entreprenör som sprider gips i ditt område. Du hittar entreprenörerna för ditt område och deras kontaktuppgifter här: Kontaktuppgifter

  Du kan komma överens om tidpunkterna för leverans och spridning av gipset efter att ha fått uppgifterna. Entreprenören kanske också själv kontaktar dig i samband med planeringen av sina gipstransporter och spridningen av gips i olika områden.

• 8. Kan jag annullera eller ändra tidpunkten för gipsspridning som jag beviljats?

  Om du vill ändra tidpunkten för gipsspridningen, kontakta entreprenören i ditt område. Du hittar kontaktuppgifterna här: Länk

  Om du vill ändra tidpunkten för gipsspridningen till exempel på grund av dåliga väderförhållanden, kontakta entreprenören i ditt område. Du hittar kontaktuppgifterna här: Kontaktuppgifter

  Om du vill annullera spridningen av gips, gör så här:

  • Skicka in annulleringen skriftligt till registratorskontoret vid NMT-centralen i Egentliga Finland: [email protected] eller per post till NTM-centralen i Egentliga Finland, registratorskontoret, PB 236, 20201 ÅBO
  • Skriv på annulleringen ditt namn, lägenhetssignum och numren på de skiften för vars del du vill avbeställa spridningen av gips. Om du vill avbeställa gipsspridning på bara en del av ett skifte, uppge tydligt den areal för vars del gipsspridningen avbeställs.
  • Ange också orsaken till att du vill avbeställa gipsspridningen.

• 9. Kan jag ansöka om gips fast mina åkrar inte gränsar till ett vattendrag?

  Ja. Gips påverkar kvaliteten hos allt vatten som avrinner från åkern, oavsett om det gäller ytavrinning eller avrinning via täckdiken. Avrinningsvattnet uppsamlas från stora områden till större fåror, via vilka det rinner vidare med älvar och åar för att till slut rinna ut i Östersjön.

  De vattenskyddsåtgärder som görs på varje hektar åker, oavsett om det gäller gipsbehandling eller till exempel vintertida växttäcke, påverkar vattendragens skick även om de ligger på betydligt avstånd från åkrarna.

• 10. Varifrån kommer det gips som används i projektet och varför används just detta gips?

  Jordförbättringsgipset som används i GIPS-projektet är en biprodukt från gödselmedelsindustrin. Gipset uppstår då fosfor anrikas till gödselmedel vid Yaras apatitgruva i Siilinjärvi.

  Biproduktsgips är godkänt som jordförbättringsmedel av Livsmedelsverket. Om du vill kan du bekanta dig med gipsets produktdeklaration och säkerhetsdatablad.

  Det gips vi använder i projektet är inhemskt, dess användning stöder kretsloppsekonomin, det är undersökt och säkert att använda. Man tar regelbundet prov av gipset för att säkerställa dess kvalitet. Gipsets andel av GIPS-projektets kostnader är mycket liten.

   

• 11. Hur fungerar gipset?

  Gips är kalciumsulfat med två bundna kristallvattenmolekyler. Dess kemiska formel är CaSO4∙2H2O.

  Gipset börjar verka genast när det nått marken. Markvattnet gör att gipset att upplösas till kalcium- och sulfatjoner. När gipset upplösts ökar jonstyrkan i jorden.

  Den ökade jonstyrkan pressar ihop det elektriska dubbelskikt som omger jordpartiklarna så att de blir tunnare. Jordpartiklarna kommer närmare varandra och bildar större mikroaggregat. Kalciumet bildar också broar mellan jordpartiklarna. Tillsammans förbättrar dessa kemiska reaktioner markens aggregatstruktur. Den förbättrade aggregatstrukturen minskar utlakningen av fasta partiklar (ytjord) från åkern.

  Tack vare gipset binds också fosforn starkare vid markpartiklarnas ytor. Det gör att mindre mängd fosfor frigörs från jordpartiklarna till markvattnet. Fosforn förblir ändå tillgänglig för växterna på samma sätt som tidigare.

  Också utlakningen av organiskt kol från jorden minskar. Fastläggningen av kol påverkas både av att jonstyrkan i marken ökar och av att mängden ytjord som förs bort minskar.

• 12. Vad gör gipset för nytta?

  Gips förbättrar aggregatstrukturen på framför allt lerjord. Marken blir luckrare och jordbrukare har rapporterat att jorden också blir lättare att bearbeta. Växternas rötter kan tränga djupare ner i jorden och erosionsrisken minskar då de mikroskopiska markpartiklarna binds hårdare vid varandra. Också vattnet kan tränga djupare ner i jorden, vilket minskar ytavrinningen och utlakningen från markens ytskikt.

  Fosforn binds starkare vid markpartiklarnas ytor och utlakas inte lika lätt med det avrinnande vattnet. Fosforn är ändå fortfarande i en form som växterna kan använda.

  Avrinningsvattnet blir påtagligt klarare efter gipsspridning och enligt nyligen gjorda fältförsök märks effekten också på täckdikningsvattnet. Också utlakningen av organiskt kol minskar, vilket främjar åkerns kolbindning och ökar mängden organiskt kol i åkerjorden.

  Med gipset tillförs svavel (ca 620 kg/ha), kalcium (ca 780 kg/ha) och litet fosfor (ca 8 kg/ha) till åkern. Gips har alltså också en gödslande effekt, och särskilt oljeväxter kan ha nytta av svaveltillskottet. I fosforgödslingen behöver gipset ändå inte beaktas.

  Enligt en studie gjord av forskningscentralen för sockerbetsodling har gips också konstaterats minska risken för groddbrand. Gips är till nytta också för potatis.

• 13. På vad grundar sig påståendena om gipsets fördelar?

  Påståendena om gipsets fördelar baserar sig på inhemsk forskning. Forskningskunskapen baserar sig framför allt på resultaten av projekten SAVE och SAVE2. SAVE2-projektets slutrapport (på finska) publicerades på hösten 2022.

  Man har också fått inhemsk forskningskunskap från ett pilotförsök på Nummenpää avrinningsområde inom ramen för TraP-projektet (Ekholm m.fl. 2012) och från bevattningsförsök som gjordes i Jockis inom samma projekt (Uusitalo m.f. 2012). Också resultaten av gipsförsök i Vandaå har stött startandet av GIPS-projektet (Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen 2020).

• 14. Kan gips vara skadligt för växtligheten?

  Gips har enligt undersökningar inte konstaterats vara skadligt för växtligheten eller påverka skördens storlek eller kvalitet. Däremot kan markens förbättrade bördighet inverka höjande på skördarna.

  Gips sänker enligt undersökningar växternas selenhalt året efter spridningen, vilket ska beaktas om grödorna används som djurfoder.

• 15. Påverkar användningen av gips växternas näringsupptagning?

  Gipsbehandling av åkrar har undersökts i över 10 år inom bl.a. TraP- och SAVE-projekten. Omfattande undersökningar har visat att gipsbehandling inte konstaterats orsaka näringsbrist eller förändringar av skördenivåerna. Växterna kan ändå ha nytta av det svavel och kalcium som tillförs med gipset, men nyttan beror på de näringsförhållanden som råder på de olika skiftena.

  Gipsbehandling inverkar inte på växternas möjligheter att uppta fosfor eller andra näringsämnen, med undantag för selen. Gipsbehandling bidrar till fosforns naturliga fastläggning på markpartiklarnas ytor. Behandlingen gör ändå inte att fosforn binds hårt i marken, utan hålls i en form som är användbar för växterna.

  Om skörden från ett gipsbehandlat skifte används som kreatursfoder bör man beakta att gips inverkar sänkande på selenhalten.

• 16. Gör gips åkerjorden hårdare?

  Jordförbättringsgips gör inte jorden hårdare. Jordförbättringsgips har en annan beskaffenhet än gips som används för skulpturer. Däremot förbättrar gipset markens aggregatstruktur och minskar erosionen.

  Gipsets förbättrande inverkan på markstrukturen baserar sig på att jordens jonstyrka ökar. Till följd av detta kommer markpartiklarna närmare varandra, och det bildas kalciumbroar mellan partiklarna. De enskilda lerpartiklarna samordnas till större enheter som bättre motstår erosion än enskilda markpartiklar.

  Trots att gips höjer markvattnets jonstyrka särskilt genast efter gipsbehandlingen har detta inga negativa effekter med tanke på odlingsjordens funktioner.

• 17. Påverkar gips åkerjordens surhet eller gör det jorden saltare?

  Gips försurar inte jordbruksmarken. Frågan har väckt offentlig diskussion och i anknytning till detta har forskare gjort en utredning om frågan: Gips försurar inte jordbruksjorden och gör den inte heller saltare (pdf).

  Utredningen har gjorts av professor (emerita) Helena Hartikainen, Helsingfors universitet, Helena Soinne, LUKE, Petri Ekholm, SYKE och Pasi Valkama, SYKE.

  Gips gör inte heller åkerjorden salt. Enligt undersökningarna stiger sulfathalten de första åren efter gipsspridningen, men sulfat utlakas snabbt från jordskikten och skadar inte odlingen.

  I figuren visas exempel på sulfathalter och resultat om gipsbehandlingens inverkan på sulfathalten i Savijoki älv i SAVE-pilotprojektet.  (Källa: Peltojen kipsikäsittely maatalouden vesiensuojelukeinona, pdf)

  

• 18. Var kan man sprida gips? Och var kan man inte sprida gips?

  I GIPS-projektet har vi styrt gipsspridningen till områden där jordbrukets belastning på vattendragen är stor. Enligt inhemsk forskning är vattenskyddsnyttan av gips störst på ler- eller lerhaltiga jordarter, som från tidigare innehåller stora mängder fosfor, och där utlakningen av näring och partiklar från åkerjorden är stor.

  GIPS-projektet omfattar också områden där det finns åkrar med grövre jordarter, där spridningen följs upp och där man producerar ny forskningskunskap om gipsets effekter. Gips antas i vart fall inte vara till skada på grövre jordarter, men man saknar mera kunskap om dess nytta för vattenskyddet.

  Gips sprids på jordbruksmark som används för odling. På permanenta vallar kan gips inte spridas, annat än i samband med förnyande av beståndet.

  Vid bedömningen av gipsbehandlingens lämplighet på en åker bör man se till åkern som helhet. På skiftesnivå bör man till exempel granska behovet av kalkning, eftersom gips inte har någon kalkningseffekt. På åkrar med grövre jordarter bör man ta hänsyn till åkerns kaliumnivåer och vid behov korrigera dem före gipsbehandlingen.

  Ekologiskt odlade åkrar är enligt EU:s ekobestämmelser uteslutna från gipsspridning. Områden inom Natura 2000-nätverken och grundvattenområden är också uteslutna enligt gipsförordningen (Statsrådets förordning  om stöd för gipsbehandling av jordbruksmark åren 2020–2025, 510/2020). Dessutom föreskrivs i förordningen en skyddszon på 30-100 meter vid brunnar för hushållsvatten.

  Det sulfat som gipset innehåller har antagits öka den interna övergödningen av sjöar, och det är en fråga som kräver ytterligare forskning. Av denna orsak är också avrinningsområden till sjöar uteslutna från gipsbehandling.

• 19. Hur och när sprids gipset och vem sköter spridningen?

  Gipset sprids på åkern med vanlig jordbruksutrustning, oftast med spridare som lämpar sig för spridning av fuktig kalk eller gödsel. Spridningen sker antingen efter skörden eller på våren före sådden. Gips sprids inte på vintern. Jordbrukarna har varit nöjda med spridningsresultatet.

  Logistiken och gipsspridningen har konkurrensutsatts av projektet. I Skärgårdshavsområdet och i västra Nyland sköts logistiken av Meriaura Oy och i de andra regionerna skötser Hankkija-Movere logistiken. Båda huvudentreprenörerna anlitar lokala underleverantörerna för gipsspridningen. Närmare information om spridarna i ditt område får du av huvudentreprenörerna, vars kontaktuppgifter finns här: Kontaktuppgifter

• 20. Måste marken bearbetas efter spridningen?

  Vi rekommenderar att gipset in myllas senast före höstregnen då gipsspridningen utförs på hösten. Sluttande skiften samt skiften som växer vall bör bearbetas i sambandet med spridningen.

  Plöjning kan göra att gipset hamnar så djupt ner i marken att den omedelbara effekten på ytjorden blir mindre än avsett. Plöjning rekommenderas därför inte som första alternativ.

  Vid behov kan man också plöja åkern först, varefter gipset sprids på den plöjda åkern.

• 21. Varför stöds inte strukturkalk eller näringsfiber?

  För tillfället erbjuds inte samma finansiering för strukturkalk eller näringsfiber som för jordförbättringsgips. Gipsbehandling är den behandling miljöministeriet börjat projektera till först, och avsikten är att i framtiden utreda möjligheterna att genomföra projekt också med andra jordförbättringsmedel.

• 22. Varför främjas inga andra vattenskydds- eller jordförbättringsåtgärder för jordbruket?

  Gipsbehandling minskar inte behovet av andra vattenskyddsåtgärder. Utöver gipsbehandling är det viktigt att också främja andra vattenskyddsmodeller för jordbruket, och att sköta om markens bördighet och åkrarnas vattenhushållning.

  Inom GIPS-projektet strävar vi efter att bredda medvetandet om behovet av vattenskydd i jordbruket och vidmakthålla diskussionen om alla vattenskyddsåtgärder inom jordbruket.

  Bekanta dig med jordbrukets vattenskydd som helhet till exempel via webbplatsen Vesi.fi: Vattenskyddet inom jordbruket | Vesi.fi. Hot spot-färdplansprojektet för Skärgårdshavet representerar en del av vattenskyddet inom jordbruket på Skärgårdshavets avrinningsområde.

• 23. Innehåller gips tungmetaller?

  Gipset som GIPS-projektet använder produceras som sidoprodukt från magmatisk sten som bryts ur gruvan i Siilinjärvi. Till skillnad från sedimentärt berggips så innerhåller magmatisk berggips inte tungmetaller eller radioaktiva ämnen.

• 24. Jag vill flytta tidpunkten för spridningen. Vem ska jag meddela detta?

  Kom överens om transporten och ärenden som gäller spridningen med Meriaura (Skärgårdshavets avrinningsområde och västra Nyland ) eller Movere (de andra områdena).

  Kontaktuppgifter

  NTM-centralen behöver inte meddelas om ändringar av spridningstidpunkten.

• 25. Jag vill att gipset ska spridas på ett annat skifte än det skifte som jag ursprungligen ansökte om gipsbehandling för. Hur ska jag göra?

  För varje skifte som behandlas med gips ska finnas ett jakande beslut av NTM-centralen. Om det gäller en liten förändring (bara några skiften), skicka en fritt formulerad ansökan till någon av våra specialister. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

   

  • Vilka skiften som stryks från ansökan och
  • vilka skiften som läggs till ansökan och motiveringar till detta.
  • Ange i ansökan den totala arealen på de tillagda skiftena och den areal som ska behandlas.

  Kontaktuppgifter

  Om det finns många ändringar lönar det sig att fylla i en helt ny ansökan.

  Ansökan om gipsbehandling

• 26. Det har spridits gips på min åker, men åkern har inte bearbetats efter spridningen. Måste jag anmäla om detta till NTM-centralen?

  Om gipsen inte blir inharvad/inkultiverad behövs ingen anmälan. Bearbetning rekommenderas men krävs inte. Jordbrukaren bryter inte mot stödvillkoren eller andra bestämmelser fast åkern blir obearbetad. Det är klart att förhållandena ibland kan göra att åkern inte kan bearbetas.