SOKKA3-projektet som utrett tillståndet i marktäktsområden är slutfört (landskapen i Österbotten)
Slutrapporten för NTM-centralen i Södra Österbottens SOKKA3-projekt är färdig. I projektet utreddes tillståndet i marktäktsområdena och områdenas behov av iståndsättning samt hur kraven på eftervård av områdena enligt marktäktstillstånden har verkställts. Projektet strävade även efter att ta fram god praxis och skapa verksamhetsmodeller som effektiverar tillsynen av marktäktstillstånden. Till projektkommuner valdes Storå, Kauhava, Kristinestad, Nykarleby och Vörå. I dessa kommuner har marktäkt ofta bedrivits (och bedrivs fortfarande) i klassificerade grundvattenområden.
I projektet granskades hur eftervårdsbestämmelserna har verkställts på de objekt där marktäktstillståndet har gått ut åren 2010–2016 och nytt marktäktstillstånd inte har sökts för objektet senast i april 2017. Det fanns sammanlagt 80 dylika objekt. I projektkommunerna granskades dessutom tidigare icke karterade, gamla marktäktsområden som ligger i grundvattenområden samt de områden där behovet av iståndsättning tidigare har klassificerats som stort eller måttligt. I projektet granskades sammanlagt ca 350 områden i terräng.
I projektet observerades att bristerna i eftervården är mycket vanliga. Majoriteten hade dock partiella brister och objekt där eftervården har försummats helt och hållet var tämligen sällsynta. Eftervårdsåtgärder som är viktigast med avsikt på säkerhet och allmän snygghet, dvs. uppstädning och utformning, hade verkställts bäst. Däremot var det sämre ställt med åtgärder som syftar till att återställa växtligheten (utspridning av skyddsskikt och beskogning). Dessa åtgärder skulle vara särskilt viktiga på grustäktsområden som ligger i grundvattenområden, eftersom spridning av humushaltigt ytmaterial gör att det snabbare bildas jordmån, vilket är viktigt med avsikt på grundvattenskyddet. Spridning av ytmaterial påskyndar också utbredningen av växtlighet i området och förbättrar växtförhållandena, vilket har positiv inverkan utöver på landskapsbilden även med avsikt på att minska erosionen och för att hålla kvar skadliga ämnen.
De begränsade resurserna observerades vara en av de viktigaste aspekterna som försämrar tillsynen. Tidigare övervakades marktäktstillstånden huvudsakligen av byggnadsinspektörerna, men från och med lagändringen 7/2016 överfördes tillsynen till miljöskyddsmyndigheterna. I vissa kommuner är det i praktiken fortfarande byggnadsinspektören som har tillsynsansvaret. Under projektets förlopp observerades antydningar om att överföringen av tillsynsansvaret skulle ha haft positiv inverkan på grundvattenskyddet.
I projektet utvecklades verksamhetsmodeller för tre problemsituationer i anslutning till marktäkt; husbehovstäkt av marksubstanser som strider mot anvisningarna, bristfälliga eftervårdsåtgärder och otillåten marktäkt. Projektet gav även åtgärdsrekommendationer till myndigheterna som övervakar marktäkt i syfte att effektivera tillsynen.
Mer information:
- Överinspektör Tilda Rantataro, tfn 0295 027 668, [email protected]
- Rapporten elektroniskt i Doria: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-314-727-0
