Skyddet av apollofjärilarna effektiveras genom samarbete (Egentliga Finland, Satakunta)
(Gemensamt meddelande från Forststyrelsen och NTM-centralen i Egentliga-Finland)
Forststyrelsen och NTM-centralen i Egentliga Finland effektiverar arbetet med att skydda mnemosyne- och apollofjärilarna. Under sommaren kartläggs fjärilarna i Skärgårdshavet.
Kartläggningsområdena har valts utifrån gamla förekomstuppgifter, men vem som helst som rör sig i skärgården kan hjälpa till genom att rapportera sina observationer. Båda fjärilarna är hotade och utifrån förhandskartläggningen har arternas utbredningsområden minskat och bestånden inskränkts i Skärgårdshavet under de senaste 15 åren. Det krävs systematisk naturvård för att bevara förekomsterna.
Bild: Mnemosynefjäril på maskros. © Iiro Ikonen
Skyddsarbetet koncentreras till Skärgårdshavets område
Kartläggningen av fjärilarna förverkligas i skyddsområdena och utanför dem. Kartläggarna rör sig i Pargas inre skärgård samt på Kimitoön, i Hitis och Vänö yttre skärgård i maj-juni. I maj räknar man apollofjärilslarver samt båda arternas näringsväxter och i juni räknar man flygande mnemosynefjärilar. Utifrån sommarens kartläggningar och undersökningar utarbetas handlingsprogram för att bevara arterna. I skyddsarbetets samarbetsgrupp deltar också Åbo universitet samt experter från olika organisationer.
Båda fjärilarna är krävande vad gäller livsmiljön. Larven lever på en växtart och de vuxna behöver honungsväxter. I Skärgårdshavets område har enstaka mnemosynefjärilens livsmiljöer vårdats med hjälp av olika projekt. Trots att projekten varit flera, har man inte med enbart sporadiska åtgärder lyckats säkra dess levnadsförhållanden. Arten lever i öppna lundar och på näringsrika ängar. Dess näringsväxt är stor nunneört. Arkipelagia-sällskapet som är insatta i Skärgårdshavets speciella förhållanden har redan testat att öppna ängar på ett par öar.
Både mnemosynefjärilen och apollofjärilen är arter i habitatdirektivets bilaga IV och de är hotade. Det är förbjudet att förstöra eller försämra platser där arter i bilagan IV förekommer.
Vårdåtgärderna inleds redan
Kartläggningen och naturvårdsarbetet möjliggörs av projektet Kust-LIFE som leds av Forststyrelsen och miljöministeriets Helmi-program som inleddes i år och siktar på att effektivera naturvården. Effektiveringsprogrammet för mnemosynefjärilens vård inleds med en omfattande kartläggning för att reda ut nuläget. Samtidigt inleds också vårdåtgärderna för det finns gedigen erfarenhet av vård av mnemosynefjärilens utbredningsområden. Handlingsprogrammet för artens bevarande utarbetas under vintern 2020. År 2021 börjar man sedan förbättra och vårda objekten med fart.
Enligt förra sommarens kartläggning har apollofjärilens utbredningsområde i Skärgårdshavet minskat. Arten lever på berg, bergsängar och ängar. Larven äter kärleksört. Kartläggningen fortsätter år 2020 med att reda ut förekomstens utsträckning och planera vårdåtgärderna och inleda försöket. Med vårdåtgärderna strävar man efter att öka förekomsten av kärleksört och honungsväxter i artens utbredningsområde. Också för apollofjärilen utarbetas ett vårdprogram för Skärgårdshavets område.
Förutom kartläggningen utreder man tillsammans med Åbo universitet apollofjärilens krav på livsmiljön i inre skärgården. Vårderfarenheten för denna art är ännu knapp, trots att man redan provat olika åtgärder. Arkipelagia-sällskapet och Pargas naturskyddsförening fortsätter med småskaligt vårdarbete i apollofjärilens utbredningsområden. Forststyrelsen igen inleder åtgärder av testkaraktär i apollofjärilens utbredningsområde i yttre skärgården.
Hur kan du hjälpa till för att bevara dessa fjärilar bland Skärgårdshavets arter?
Meddela dina observationer av arten till experterna på listan nedan. Apollofjärilen, som på grund av sin stora storlek inte kan blandas ihop med någon annan art, flyger i juli. Mnemosynefjärilen flyger i juni på sitt säregna glidande flygsätt. Det krävs ofta naturvårdsåtgärder för att bevara fjärilarna i ett område. Fjärilarna har nytta av honungsväxter, små ängar och vida lövskogar. Man kan till och med hjälpa dem i trädgården på stugan genom att bland annat minska på gräsklippningen. Samtidigt kommer fjärilarna till din trädgård och pollinerar. Ett bra sätt att främja naturvården är att grunda ett frivilligt skyddsområde.
Kontaktinformation:
Maija Mussaari, skyddsbiolog, Forststyrelsen, Kustens naturtjänster, 040 556 7794
Iiro Ikonen, överinspektör, NTM-centralen i Egentliga Finland, 0295 022 869
Kartläggare:
Risto Vilen, planerare, NTM-centralen i Egentliga Finland, 0295 022 018
Charlotta Berlin, planerare, NTM-centralen i Egentliga Finland, 0295 022 733