Naturvårdslagen skyddar fridlysta fågelarter, men möjliggör avvikelse från skyddet i vissa situationer

Nästan alla fåglar som förekommer i Finland är fridlysta enligt naturvårdslagen. Fridlysningsbestämmelserna för fridlysta fågelarter, som förbjuder t.ex. störande under häckningstiden, förstörande av bon eller dödande av individer, kan avvikas från om de villkor som anges i 83 § i naturvårdslagen uppfylls. De villkor som fastställs i lagen är i linje med EU:s fågeldirektiv. Lagstiftningen har alltså identifierat behovet av att kunna avvika från fridlysningsbestämmelserna (skyddet) för fågelarter i vissa situationer som definieras i naturvårdslagen, även under häckningstiden. Samma utgångspunkt gäller även andra fridlysta djurarter, men undantagsvillkoren för fåglar är i vissa avseenden striktare än för andra djur. NTM-centralen i Egentliga Finland ansvarar för undantagstillstånd gällande fridlysta fåglar i hela landet. Viltarter och icke fredade arter regleras genom jaktlagen, och det är Viltcentralen som ansvarar för undantagstillstånd gällande dem.

Det finns strikta villkor för avvikelse från skyddet

Enligt 83 § i naturvårdslagen kan tillstånd till undantag från fridlysningsbestämmelserna om fåglar beviljas, om detta inte försvårar bibehållandet eller uppnåendet av en gynnsam bevarandestatus för arten, det inte finns några andra lämpliga alternativ, och om undantaget behövs för att skydda djur- och växtlivet; för att trygga folkhälsan, flygsäkerheten eller den allmänna säkerheten i övrigt; för att förhindra allvarlig skada på gröda, husdjur, skog, fiskerinäring eller vatten; för forsknings- och utbildningsändamål, för återinplantering eller återinförsel, eller för den uppfödning som krävs för detta. Syftet med att avvika från skyddet är att möjliggöra lösningar för vissa problematiska situationer när ingen annan lösning finns och när avvikelse från skyddet inte förväntas påverka statusen för populationen av fågelarten negativt. Tillstånd till undantag kan också beviljas gällande utrotningshotade arter, om de åtgärder som tillåts inte påverkar statusen för artens population, även om artens hotade status i princip signalerar en ogynnsam populationsstatus eller utveckling. Bedömningen av andra tillfredsställande alternativ innebär att man överväger om frågan eller det potentiella problemet kan lösas på annat sätt än genom att avvika från skyddet.

Att avvika från skyddet av fåglar av ekonomiska skäl är inte möjligt, men i vissa situationer kan en alternativ lösning vara ekonomiskt orimlig, och detta måste beaktas vid bedömningen av genomförbarheten av alternativa lösningar. Ett väsentligt inslag i fastställandet av tillståndsvillkor är att ett undantagstillstånd inte kan beviljas även om ansökan uppfyller ett behov som rör t.ex. folkhälsan, om problemet kan lösas på annat sätt än genom att t.ex. döda fåglar, eller om beviljandet av tillståndet skulle påverka fågelartens populationsstatus negativt. Samtliga tillståndsvillkor måste uppfyllas för att tillstånd ska kunna beviljas. Att döda djur är alltid det sista alternativet.

Skyddet av fåglar beaktas i styrningen av tillståndsansökan och i villkoren för tillståndsbeslutet

I princip krävs att den som ansöker om tillstånd förebygger problemen i situationer där det är möjligt. Detta kan t.ex. innebära att man före häckningstiden placerar häckningshinder på husets tak för att hindra måsar från att häcka där. Om det ändå är nödvändigt att avvika från skyddet, inkluderas vanligtvis krav på förebyggande åtgärder även i ett positivt tillståndsbeslut, för att säkerställa att verksamhet i fortsättningen inte stör fåglarnas häckning. Vid t.ex. rivning av byggnader är det nödvändigt att i förväg ta reda på om det finns fåglar som häckar i byggnaden, så att hänsyn till fåglarnas häckning och skydd kan tas i förväg. Detta gör också arbetet lättare att utföra. Vissa arter häckar upprepade gånger i samma bon och för sådana arter bör det noteras att det är förbjudet att förstöra bon även utanför häckningstiden, och att ett undantagstillstånd kan krävas även för att förhindra häckning. Konstgjorda bon kan förbättra häckningssituationen för många fågelarter (t.ex. tornseglare, backsvala), och detta är bra att beakta t.ex. i samband med verksamhet i stadsmiljö och stadsplanering. Dessa möjligheter undersöks också vid handläggningen av tillståndsansökningar, även om villkoren i tillståndsbeslutet inte direkt kan binda sökande till sådana åtgärder.

Vid tillståndsansökningar och i tillståndsbeslut bör också effekterna av tillståndet på andra arter beaktas, även om beslutet inte direkt gäller dem. Särskilt under våren och häckningstiden är skottlossning eller högljudda metoder för att jaga bort fåglar mycket problematiska, eftersom de utöver att påverka målarten negativt också kan ha negativa effekter på andra häckande fåglar över ett brett område, vilket kan vara i strid med naturvårdslagen. Detta bör särskilt beaktas på viktiga rastplatser för fåglar och i närheten av Natura 2000-områden. Villkoren i beslutet om undantagstillstånd fastställer hur innehavaren av tillståndet bör agera när tillståndet används.

Domstolsbeslut påverkar delvis bedömningen och innehållet i tillståndsbeslut – tillståndsbeslut kan utmanas enligt lag genom att överklaga till förvaltningsrätten

Ändring av beslut om undantagstillstånd kan sökas genom att överklaga till förvaltningsrätten. I princip kan ett beslut inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft, det vill säga när besvärstiden har gått ut. Under vissa lagstadgade förutsättningar kan beslutet verkställas omedelbart, dvs. de åtgärder som föreskrivs i tillståndet kan vidtas direkt, innan besvärstiden har gått ut. Förvaltningsrätten (domstolen) kan ändå på grundval av överklagandet förbjuda verkställandet av beslutet. Rätten att överklaga tillkommer dem vars rättigheter, skyldigheter eller intressen ärendet kan beröra. Vid tillstånd till undantag om skydd av arter har även den berörda kommunen och registrerade föreningar som fokuserar på främjande av natur- eller miljövård inom verksamhetsområdet rätt att överklaga. Genom åren har nationella domstolar tagit ställning till och avgjort många olika överklaganden av undantagsbeslut relaterade till fåglar, och dessutom har EU-domstolen också fattat beslut i enskilda fall som rör tillämpningen av fågeldirektivet. Domstolsbesluten styr delvis tillståndsmyndigheten i bedömningen av ansökningar samt i beredningen av besluten och deras innehåll.

Tillståndsbesluten om naturvård från NTM-centralen i Egentliga Finland är offentligt tillgängliga på NTM-centralens webbplats:

• Kungörelser och anmälningar

Mer information

På sidan ”Vanliga frågor om miljön”, där det finns svar relaterade till fridlysta arter samt på sidorna om ansökan om tillstånd till undantag

• Vanliga frågor om miljön (ymparisto.fi) 
• Undantag från fridlysningsbestämmelserna om skydd av arter i naturvårdslagen (på finska, ely-keskus.fi)

​​